Avfall från verksamheter
Avfallsbegreppet har en vid tillämpning. Med avfall menas alla föremål eller ämnen som innehavaren vill göra sig av med eller är skyldig att göra sig av med. Du som är verksamhetsutövare ska se till och har ansvar för att det avfall som uppstår i din verksamhet återvinns så långt det är möjligt.
Ansvar för avfall
Ansvaret för att hantera avfallet på rätt sätt regleras i miljöbalken. I princip så är det alltid den som ger upphov eller hanterar avfallet som har ansvar för att hantera och sortera det på ett korrekt sätt. Du som är verksamhetsutövare är skyldig att säkerställa att avfall som uppstår i din verksamhet återvinns eller tas om hand på ett sätt som skyddar både människors hälsa och miljön, så långt det är möjligt.
Transport av avfall
Om du transporterar någon annans avfall ska du alltid söka tillstånd för din verksamhet. Tillstånd krävs också om du transporterar mer än 10 ton eller 50 kubikmeter icke-farligt avfall från din egen verksamhet per år. Ansökan om transporttillstånd görs hos Länsstyrelsen i Västra Götaland. För transport av farligt avfall gäller strängare regler, läs mer på sidan farligt avfall.
Avfallshierarkin
För avfallsområdet finns det en omfattande gemensam EU-lagstiftning. Enligt EU:s ramdirektiv för avfall (2008/98/EG) syftar den gemensamma lagstiftningen till att säkerställa en effektiv och hållbar hantering av avfall inom hela EU. För att tydliggöra vad vi behöver prioritera och sträva efter i Europa används avfallshierarkin. Den innebär förenklat att avfall i första hand ska förebyggas. Om avfall ändå uppstår ska det behandlas på det sätt som bäst skyddar människors hälsa och miljön. Den som är ansvarig för att avfall blir behandlat ska se till att:
- återvinns genom att det förbereds för återanvändning,
- materialåtervinns, om det är lämpligare än 1,
- återvinns på annat sätt, om det är lämpligare än 1 och 2, eller
- bortskaffas, om det är lämpligare än 1-3.
I verksamheter uppkommer olika typer av avfall, till exempel:
- Hushållsavfall
- Förpackningsavfall
- Avfall med producentansvar
- Avfall till materialåtervinning
- Bygg- och rivningsavfall
- Elektronik
- Farligt avfall
- Invasiva arter
Hushållsavfall
Avfall som uppkommer i exempelvis fikarum, kök, toaletter eller som biologiskt nedbrytbart trädgårds- eller parkavfall räknas som hushållsavfall, även när det uppkommer i en verksamhet. Därför måste företag, verksamheter och flerbostadshus ha abonnemang för hämtning av hushållsavfall. Kommunen ansvarar för insamlingen.
Biologiskt trädgårds- eller parkavfall som innehåller parkslide eller andra invasiva arter ska sorteras ut separat. Alla har ansvar och skyldighet att förhindra spridningen av invasiva arter. Före hantering och bekämpning är det mycket viktigt att ta reda på hur man ska gå tillväga – annars finns det risk att man istället sprider den invasiva arten. Före hantering och åtgärder av invasiva arter är det mycket viktigt att ta reda på hur man ska gå tillväga. Annars finns risk att hantering och bekämpning blir en spridning av den invasiva arten.
Förpackningsavfall
Förpackningsavfall ska sorteras ut i papper och kartong, plast, metall, färgat och ofärgat glas, plastflaskor och metallburkar och trä. Den som har en förpackning som innehåller avfall ska se till att förpackningen skiljs från innehållet. Verksamheter som sorterat ut förpackningsavfallet ska lämna in förpackningsavfallet till mottagningsplatser som tillhandahålls av en producentansvarsorganisation eller annat godkänt retursystem enligt 7 kap. 1, 12 eller 14 §§ förordningen om producentansvar eller kommunens insamlingssystem om verksamheten har en avfalls-hantering som är samlokaliserad med hushållens och verksamheten har valt kommunal insamling.
Ny lagstiftning gäller från 1 januari 2024. Läs mer på sidan Förändringar kring insamlingen av matavfall och förpackningsavfall.
Avfall med producentansvar
Elavfall, elprodukter, däck, batterier och läkemedel omfattas av producentansvar. Det innebär att produkternas tillverkare har ansvar för att produkterna samlas in när de blivit avfall. Du som verksamhetsutövare har ansvar för att sortera ut avfallet och se till att det hamnar på den insamlingsplats som producenten anordnat.
Ny lagstiftning från 1 januari 2024. Läs mer på sidan Förändringar kring insamlingen av matavfall och förpackningsavfall
Avfall till materialåtervinning
Järn och andra metaller bör sorteras ut för återvinning. Brännbart avfall definieras som ”sådant avfall som brinner utan energitillskott efter det att förbränningsprocessen startat”. Exempel på brännbart avfall är plast och träavfall som inte är rent. Brännbart avfall ska ska sorteras ut och förvaras skilt från annat avfall. Rent trä kan sorteras ut för återanvändning och återvinning eller i sista hand som brännbart. Impregnerat virke betraktas som farligt avfall. Tegel, betong, sten, jord och grus kan beroende på ursprung, innehåll av föroreningar återanvändas. Observera att materialen ska vara fria från farliga ämnen. Till exempel kan gammal asfalt innehålla stenkolstjära och kan då betraktas som farligt avfall. Återanvändning av avfall kan kräva anmälan eller tillstånd.
Bygg- och rivningsavfall
Avfall som uppkommer vid bygg- eller rivningsarbeten ska sorteras ut vid den plats där det uppstått. Utsortering ska ske i minst sex fraktioner: trä, mineral (betong, tegel, klinker, keramik eller sten), metall, glas, plast och gips. I enskilda fall får dispens ges gällande utsortering av bygg- och rivningsavfall. Innan rivningsarbeten påbörjas är det viktigt att inventera och undersöka om det förekommer föroreningar. Vid risk för spridning av föroreningar till miljön i samband med rivningsarbeten krävs anmälan till bygg- och miljönämnden enligt 28 § förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Upptäcker du föroreningar ska du underrätta bygg- och miljönämnden.
Avfall till deponi
Sedan år 2002 är det förbjudet att deponera brännbart avfall och år 2005 utökades förbudet till att omfatta allt organiskt avfall. Avfallsförebyggande åtgärder ska vidtas så långt det är möjligt. Det sista steget i avfallshierarkin är bortskaffning när det är det lämpligaste alternativet utifrån skyddet för miljön och människors hälsa. Deponering styrs bland annat av reglerna i förordning om deponering av avfall.
Det avfall som körs till deponi är det material som återstår efter att all återvinning har genomförts. Gipsavfall får inte blandas med annat avfall om halten organiskt kol överskrider tillåtna gränser. Verksamhetsutövaren ansvarar för att gränsvärdena inte överskrids.
Farligt avfall
Till farligt avfall räknas allt som kan vara giftigt, cancerframkallande, frätande, fosterskadande, miljöfarligt, smittförande eller brandfarligt. Farligt avfall är till exempel spillolja, glykol, avfettningsbad, batterier, oljefilter, glödlampor, lysrör, lösningsmedelsavfall, kasserade kemikalier, bekämpningsmedel, avfall från oljeavskiljare och tvättrännor med mera. Farligt avfall är märkt med en asterisk* i bilaga 3 i avfallsförordningen (SFS 2020:614). Läs mer på sidan farligt avfall.
Hantering av avfall enligt POP:s-förordningen
Avfallsinnehavaren är skyldig att veta om avfallet innehåller så kallade POP:s-ämnen (Persistent Organic Pollutants, eller långlivade organiska föroreningar) och hur det ska hanteras. Det är ämnen som är farliga även i låga koncentrationer, svåra att bryta ner och kan spridas långt ifrån utsläppsplatsen. Alla som hanterar avfall behöver ha kunskap om POP:s-ämnen, de gränsvärden som är styrande för avfallshanteringen och andra regler som följer av förordningen. Även om många ämnen har förbjudits så finns de fortfarande i omlopp då de har använts i byggnader, anläggningar, elektronik, bilar, textilier, plast, spillolja, askor och förorenade massor/jord. Vissa POP:s har spridits både avsiktligt och oavsiktligt genom till exempel bekämpningsmedel och brandbekämpningsskum.