Information om coronaviruset covid-19

Kommunen jobbar aktivt med hanteringen av coronaviruset covid-19 och följer direktiven från folkhälsomyndigheten.

Läs mer
1 Driftstörningar

Google translate

Use Google to translate the web site. We take no responsibility for the accuracy of the translation. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit, sed do eiusmod tempor.

Avfall för anläggningsändamål

Vid byggprojekt blir det ofta schaktmassor över. Massorna som blir över kan ibland återvinnas om det inte påverkar miljön på ett negativt sätt på den nya platsen där de hamnar. Det förekommer att privatpersoner blir erbjudna gratis eller billigare massor som blivit över från byggprojekt. För att ta emot massor krävs det ofta en anmälan eller tillstånd. Schaktmassor som ska återanvändas på annan plats än där de schaktade är ett avfall och kallas avfall för anläggningsändamål.

Texten uppdaterad 2020-05-18

Ska du använda schaktmassor?

Schaktmassor är massor av jord, lera, sand och andra markmaterial som kan bli över när man gräver på en plats för att bygga hus, vägar och industrier. När massorna inte kommer till användning på den plats där de grävdes upp kan de ibland användas på en ny plats. Det är positivt för miljön att schaktmassor återanvänds om det görs på ett bra sätt. De kan ersätta ändliga resurser och material och transporter kan minska.

Men det finns också en risk om du lägger massor som inte är lämpliga på den nya platsen.  Massorna kan vara förorenade eller innehålla ämnen som inte är lämpliga hos dig eller på den plats du tänkt. Då kan din trädgård eller fastighet bli förorenad. Växter och djur som är känsliga kan påverkas negativt om massorna inte är naturligt förekommande på den plats där de läggs.

Att ta emot schaktmassor som är förorenade är inte tillåtet utan anmälan eller tillstånd. Tänk på att det alltid är du som planerar att använda massorna som är ansvarig att ha den kunskap som krävs för att bedöma vilken miljöpåverkan som ditt projekt kan innebära. Du behöver också ta reda på om du behöver söka tillstånd eller anmäla ditt projekt till någon myndighet. Du är välkommen att kontakta miljöskyddskontoret om du har frågor.

Vad är ditt syfte med återanvändningen av massor?

För att få lov att återanvända schaktmassor måste vissa kriterier vara uppfyllda. Först och främst måste det finnas ett syfte med användningen. Grundkraven du måste uppfylla med att använda massor för ditt projekt är:

  1. Det finns ett faktiskt behov av massorna till något anläggningsprojekt. Det innebär att det som du ska anlägga behöver ha en verklig funktion och användas under lång tid.
  2. Massorna måste vara lämpade till den anläggning du tänkt bygga. Det vill säga massornas tekniska egenskaper ska överensstämma med vad som behövs för det som ska byggas.
  3. Mängden massor måste vara rimlig i förhållande till det du tänkt bygga. Om du behöver anlägga en yta för att exempelvis ställa upp din bil ska ytan och höjden på området inte vara mer än vad som behövs för att fylla denna funktion.

Om dessa tre kriterier inte är uppfyllda är inte syftet med att återanvända massor uppfyllt.

Titta gärna på vårt informationsblad om du uppfyller syftet med användningen.

Om du utan att uppfylla de tre kriterierna ändå tar emot massorna betraktas det som en deponiverksamhet. För att bedriva en deponi krävs tillstånd från Länsstyrelsen. Om man bedriver deponiverksamhet utan tillstånd har vi på miljöskyddskontoret skyldighet att åtalsanmäla den eller de som bedriver verksamheten till polis och åklagare.

Schaktmassor är avfall

I miljöbalken står det att med avfall avses varje ämne eller föremål som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med. När schaktmassor flyttas från den plats där de uppkom betraktas de som ett avfall och ska därför hanteras på särskilt sätt. När schaktmassor ska flyttas från en plats till en annan ska den som har massorna bedöma om det finns risk att massorna är förorenade. Många gånger är massorna förorenade på grund av den verksamhet som tidigare varit på platsen där de grävdes upp. Att bli av med förorenade massor är dyrt eftersom de kan behöva lämnas på en deponi.

Den som innehar massorna (leverantören) ska göra en bedömning om massorna riskerar att innehålla föroreningar. Risken för om massorna kan innehålla föroreningar ska bedömas av den som har massorna (leverantören). Leverantören ska alltid ta reda på historiken på platsen där massorna uppstår och utifrån det undersöka och ta prover på massorna. Provtagningen ska ske på den plats där massorna grävts upp. Proverna ska analyseras på ackrediterat laboratorium.

Massorna får inte sammanblandas med andra massor av annan karaktär eller ursprung före provtagningen. När massorna transporteras bort ska dokumentationen följa med massorna. Transportföretaget som kör massorna ska kunna redogöra för dokumentationen och deklarera vad för typ av avfall hen kör till mottagaren.

Det är vanligt att schaktmassor från till exempel byggarbetsplatser och vägarbeten innehåller

  • armeringsjärn
  • tegel
  • betongbitar
  • asfaltsklumpar
  • plaströr
  • elkablar
  • brunnslock

Det kallas för avfallsinslag i schaktmassor. Sådana massor får inte återanvändas utan att detta inslag är sorterat och bortplockat av leverantören på plats där massorna kommer ifrån.

Asfalt

Asfalt kan vara lämpligt för användning vid nytillverkning av asfalt. Asfalt med ursprung före 1975 kan innehålla stenkolstjära. Eftersom det kan finnas risk för spridning finns restriktioner för användningen. Vid misstanke om stenkolstjära i asfalten bör prov tas ut var 100:e meter eller per 1500 m2, dock alltid minst två prov. För att ringa in eventuellt område kan det krävas fler prover.

Asfalt med lågt innehåll av stenkolstjära (< 70 mg/kg 16 PAH) kan återvinnas i asfaltverk eller i övre lager av vägkropp på tidigare asfalterad väg utan att anmälan eller tillstånd behövs. Detta gäller dock under förutsättning att platsen där det återanvänds inte riskerar att påverkas. Vid högre halter behöver man lämna in en anmälan eller söka tillstånd, för en bedömning av risken på platsen. Det är generellt sett olämpligt att använda asfalten inom vattenskyddsområde. Om asfalt planeras användas på annat sätt än vad som beskrivs ovan ska en anmälan lämnas in till Miljöskyddskontoret för bedömning av risken. Det gäller oavsett innehåll av stenkolstjära.

Anmälan eller tillstånd enligt miljöbalken

Du kan behöva anmäla till miljöskyddskontoret eller söka tillstånd hos länsstyrelsen för att använda schaktmassor eller annat avfall. Att använda massor för utfyllnad på en ny plats än där de ursprungligen uppstod kräver kunskap av den som ska använda massorna. Du måste ha kunskapen för att göra en egen bedömning av vilka risker de innebär för miljön. Det är generellt mängden massor, dess innehåll av naturliga ämnen och föroreningar samt vilken risk för grumling och exponering för omgivningen på den nya platsen som avgör om det krävs anmälan eller tillstånd.

Om du exempelvis  planerar att bygga något på din fastighet och du behöver fylla ut platsen  med massor är det du som fastighetsägare som är ansvarig att ta reda på vilka risker som användningen av massorna kan innebära. Du är också ansvarig att anmäla och söka de tillstånd som krävs. Det kan vara många olika lagstiftningar att ha koll på.

länsstyrelsen hemsida kan du läsa mer om masshantering och prövning enligt miljöbalken

På Naturvårdsverkets hemsida finns en handbok om Återvinning av avfall för anläggningsändamål.

Om risken för förorening är liten ska användningen av massor och annat avfall för anläggningsändamål anmälas till miljöskyddskontoret på kommunen. I anmälan ska du utförligt beskriva syfte med ditt projekt, din riskbedömning, ritningar och information om vilka föroreningshalter materialet innehåller. I anmälningsblanketten (länk) finns mer information om vilket underlag du behöver skicka med din anmälan.

Vid mer omfattande användning av massor och avfall för anläggningsändamål med mer än  ringa risk för omgivningspåverkan måste tillstånd sökas hos länsstyrelsen.

Om det inte är risk för att föroreningar sprids vid din planerade användning av massor men det kan innebära en påverkan eller ändring av naturmiljön på platsen ska du göra en anmälan om samråd till länsstyrelsen.

Andra tillstånd och dispenser

Du kan även behöva andra tillstånd eller dispenser och avtal för att få anlägga det du tänkt med massorna eller avfallet. Nedan listas några tips, det kan även finnas andra.

  • Om du till exempel inte äger marken behöver du fastighetsägarens medgivande innan du fyller ut. Du kan behöva ansöka om ett servitut. Kontakta fastighetsägaren i god tid innan ditt projekt.
  • Inom vissa områden kan du behöva marklov om utfyllnaden gör att marknivån höjs mer än en halv meter. Det gör du på kommunens hemsida.
  • Om platsen där du ska lägga massorna eller avfallet ligger inom ett vattenskyddsområde gäller särskilda regler. Du kan behöva göra en anmälan eller söka tillstånd hos miljöförvaltningen. Mer information om vilka regler som gäller inom olika vattenskyddsområden hittar du på kommunens hemsida.
  • Tillstånd eller strandskyddsdispens kan behövas om massorna ska användas strandnära (100‐300 m). Det söker du hos kommunen eller länsstyrelsen.
  • Inom Natura 2000-område behöver du söka tillstånd hos länsstyrelsen.
  • Om du ska anlägga inom ett skyddat område enligt 7 kap. miljöbalken vid exempelvis naturreservat, biotopskyddsområde eller nationalpark kan du behöva ansöka om dispens. Kontakta i första hand länsstyrelsen.
  • Om din utfyllnad kommer påverka eller ändra vattenflöden och vattenförhållanden kan du behöva ansöka om tillstånd, anmäla eller anmäla samråd för vattenverksamhet eller markavvattning hos länsstyrelsen.
  • Om det finns fornlämningar på platsen kan du behöva ansöka om tillstånd enligt fornminneslagen hos länsstyrelsen.

När behöver du inte anmäla?

Om du ska:

  1. schakta på en plats i naturligt material
  2. platsen inte är förorenad
  3. materialet kommer att användas för byggnation i sitt naturliga tillstånd på den plats där grävningen utfördes och att den
  4. användningen inte skadar eller innebär någon olägenhet för människors hälsa eller miljön

Om samtliga 4 punkter ovan uppfylls  behövs ingen anmälan till miljöskyddskontoret. Detta gäller under förutsättning att det finns ett syfte, inte mer massor än vad som behövs används och att materialet är tekniskt jämförbart med traditionella material och inte riskerar att påverka omgivningen på ett negativt sätt på den plats de läggs.

Det behövs heller ingen anmälan för tillfällig uppläggning. Exempelvis massor från grävning av fjärrvärmeschakt som läggs upp för att användas till återfyllning. Markägarens tillstånd för uppläggningen behövs.

Undersök om massorna är lämpliga att återanvända

I god tid innan du påbörjar arbetena måste du ta reda på om det finns risk för att massorna som ska användas kan innehålla föroreningar. Om svaret är ja på någon av följande frågor finns det stor risk att massorna kan innehålla föroreningar:

  • Kommer massorna från en fastighet eller område i centrala stan, ett industriområde, vägområde eller bangård?
  • Kommer massorna från ett område där saneringsarbeten pågår eller har genomförts?
  • Har det tidigare bedrivits kemtvätt eller annan verksamhet i närområdet som använt klorerade alifater?
  • Kommer massorna från rivningsarbeten? Kan det då innehålla asbest, blåbetong, PCB, lösningsmedel, olja, tjära?
  • Innehåller massorna inslag av rivningsavfall? Exempelvis betong, armering, tegel, isolering, kablar eller annat?
  • Innehåller massorna asfaltsbitar?
  • Kan platsen där massorna kommer ifrån ha fyllts ut med massor tidigare?

Om svaret på någon av frågorna är ja eller om det är osäkert behöver du eller den som har massorna, leverantören, ta prover på de. Vid osäkerhet om massorna är förorenade ska alltid provtagning ske. Om leverantören gjort provtagningar ska du begära att få se analysresultaten. Om du behöver hjälp med bedömningen kan du kontakta en miljökonsult. Miljöskyddskontoret kan också ge generella råd.

Provtagning

Det är många faktorer som avgör hur provtagning av föroreningar i massor bör gå till. Därför går det inte att generellt säga hur många prover som bör tas och vilka analysparametrar som bör ingå i provtagningen. Samlingsprover bestående av delprover ger en mer tillförlitlig bild av massornas innehåll än enstaka prover. Fler prov innebär säkrare bedömning av föroreningssituationen och högre kostnad men innebär också att risken för att avfallet klassas fel minskar. Hur många prov och vilka analysparametrar som bör ingå i provtagningen beror bland annat på:

  • massornas ursprung
  • typ av massor (exempelvis fyllnadsmassor)
  • tidigare kända eller misstänkta föroreningar på platsen
  • ämnenas fördelning i marken (homogena eller inte)
  • vilken typ av ämnen (exempelvis prioriterade riskminskningsämnen eller utfasningsämnen)
  • på vilken plats och till vad massorna ska användas

Vid större projekt eller mer komplex föroreningsbild  kan en provtagningsplan behöva tas fram. Saknar du erfarenhet och kompetens inom detta område bör du kontakta en konsult med kompetens inom området. Dokumentation över analyserna ska finnas tillgänglig för tillsynsmyndigheten att granska. Samtliga analysprotokoll ska sparas. Det ska framgå om provtagningen utfördes genom att ta enskilda prov eller samlingsprov. Även antalet prov och hur provtagningen har utförts ska framgå. Uppgifterna skall dokumenteras skriftligt.