Avfall och återvinning

Papperspåsen är till 100 procent gjord av förnyelsebart material och kan rötas bättre tillsammans med matavfallet än bioplastpåsen. Vi tror också att det kommer att bli lättare att sortera rätt. När papperspåsarna används med den anpassade hållaren minskar ofta problem med fukt och lukt.

Vi minskar vår klimatbelastning i och med att papperspåsen har lägre klimatutsläpp genom hela sin livslängd samt att mer matavfall går till biogas och biogödsel när vi sorterar i papperspåse. Vi minskar även risken för att sprida mikroplast till naturen. Papperspåsen har inget bäst före-datum som bioplastpåsen har. Påsen kan alltså förvaras längre innan användning.

Med papperspåsen har vi möjlighet att avyttra matavfallet till fler aktörer närmare Alingsås som kan röta avfallet. Det är bra för miljön med kortare transporter.

Påsarna är producerade i Sverige och är certifierad enligt EN 13432 och får användas för KRAV-odling.

IVL Svenska miljöinstitutet tog på uppdrag av Uppsala Vatten fram en livscykelanalys av olika påsalternativ. Rapporten (pdf) hittar du på IVL Svenska miljöinstitutets webbplats.

Det finns flera anledningar till varför vi väljer att sluta samla matavfall i majspåsar. Majsstärkelsepåsen är en bioplast som ska vara komposterbar men i en biogasanläggning hinner påsen inte brytas ned. Den måste därför sorteras ut som alla andra plastpåsar så att den inte förorenar biogödseln. Papperspåsen behöver inte avskiljas.

Majsstärkelsepåsar fungerar dessutom dåligt i vår förbehandling vid biogasanläggningen. De är sega och virar sig kring rörliga delar och orsakar driftproblem.

Majsstärkelsepåsar som finns på marknaden idag innehåller fortfarande en mängd fossil olja (polyester, framställd ur råolja).Majsstärkelsepåsen är alltså inte en produkt helt framställd ur förnyelsebar råvara, vilket papperspåsen är.
Dessutom ger papperspåsen en tydlig signal om att plast inte hör hemma i matavfallet.

• Papperspåsarna ska användas med den ventilerade behållaren. När de används tillsammans torkar påsen upp och håller bättre när du bär ut den.
• För att behållaren ska fungera ska den placeras välventilerat för sig själv och inte i ett annat kärl.
• Placera påsen i behållaren. Om du viker ner kanten på påsen står den stadigare. Använd endast påsar från Alingsås kommun.
• En bunt papperspåsar innehåller 80 påsar och räcker ett halvår om du byter varannan – var tredje dag. Förbrukningen är ungefärligt genomsnitt för ett hushåll, men vissa förbrukar fler och andra färre.
• Fyll inte påsen över den streckade linjen. Kom ihåg att bara lägga matavfall i påsen. Låt blött matavfall rinna av i vasken. Byt påse när den börjar bli full, vid normal användning varannan – var tredje dag.
• Stäng påsen genom att vika eller rulla ihop kanten. Släng påsen i ditt vanliga sopkärl för matavfall eller i facket för matavfall i ditt FNI-kärl.

För att få nya påsar för matavfallet, knyt eller kläm fast en tom påse på sopkärlets lock, så lämnar avfallsenheten nya påsar vid nästa hämtningstillfälle.

Det går bra att använda den gamla behållaren bara den är ventilerad i botten. Obs! Använd endast ventilerad behållare från kommunen och inte behållare som är tät i botten. Du kan hämta en ny behållare till påsen på Bälinge eller Sollebrunns återvinningscentral om din gamla har gått sönder.

Svaret är nej. De papperspåsar vi använder för matavfall har framförallt valts för att påsen bryts ner fullständigt och fungerar bäst i rötningsprocessen. De är även fukttåliga och innehåller ett godkänt lim.

Nej, man kan inte kan köpa bioplastpåsar själv som en lösning, för då levererar inte vi i kommunen till rötningsanläggningen enligt avtal. Det räknas då som felsorterat.

Papperspåsen är tillverkad av svensk pappersråvara, vilket gör att klimatbelastningen blir lägre även om den behöver bytas oftare.

Det kan finnas risk för kladd. För att undvika att det blir kladdigt och att påsen läcker finns en del råd.

• Använd alltid den avsedda behållaren för papperspåsen, och inte en vanlig sophink. Behållaren ser till att påsen står luftigt, håller sig torr och inte går sönder. Om påsen ställs i en vanlig hink förstörs cirkulationen och matavfallet torkar inte lika bra.
• Om matavfallet är mycket blött ska du låta det rinna av i vasken innan det läggs i påsen.
• Lägg gärna använt hushållspapper eller servett i påsen. Det torkar upp och passar till exempel perfekt när du torkat fettet ur stekpannan. (Det är också bättre för avloppsledningarna än att diska ur fettet.)
• Ett tips är också att lägga tidningspapper eller en bit äggkartong i botten på påsen som suger upp överflödig vätska och fett.
• Hjälper inget av ovanstående kan du använda dubbla papperspåsar.
• Om du inte fyller påsen för mycket blir det enklare att vika ihop den på ett bra sätt.

Påsen är gjord av ett tåligt våtstarkt vattenavvisande kraftpapper som släpper igenom vattenånga men inte vattendroppar. Eftersom papperspåsen släpper igenom mer fukt så torkar matavfallet lättare och luktar inte lika mycket.

Om du får problem med dålig lukt och insekter så spreja soptunnans insida och kant med ättika när du rengjort den.

Behållaren för papperspåsar ska lämnas kvar när du flyttar. Den hör, liksom avfallskärlen, till fastigheten.

Inom kort kommer vi påbörja bytet från bioplast till papperspåse även för restauranger, storkök och verksamheter.

35 och 60 liters bioplast kommer ersättas med 22 liters och en 45 liters papperspåse i vattenavvisande kraftpapper.

Verksamheter kan köpa in sina egna påsar om de kan bevisa att de håller samma krav på påse som kommunen använder detsamma gäller matvarubutiker som eventuellt vill ha papperspåse för frukten (då skall påsen även vara godkänd för livsmedel).

De som skall använda dessa påsar kan behöva köpa en hållare typ den nedan. Det finns även tillval som silar för avrinning som kan underlätta och få ett torrare matavfall (inget som kommunen tillhandahåller). Bioplastsäckar eller andra säckar blir då samtidigt inte gångbara i kretsloppet.