Avfall från verksamheter
Här kan du som verksamhetsutövare läsa mer om ditt ansvar för det avfall som uppstår i din verksamhet. På sidan finns även information för dig som yrkesmässigt transporterar avfall åt andra.
Ansvar för avfall
Det är den som ger upphov eller hanterar avfallet som har ansvar för att det hanteras och sorteras på rätt sätt. Du som verksamhetsutövare är skyldig att säkerställa att avfall som uppstår i din verksamhet tas hand om på ett sätt som skyddar både människors hälsa och miljön så långt det går. Ansvaret regleras enligt miljöbalken.
Transport av avfall
Om du avser transporterar mer än 10 ton eller 50 kubikmeter icke-farligt avfall eller mer än 100 kg farligt avfall per år från din egna verksamhet krävs ett tillstånd. Avser du att transportera under 100 kg farligt avfall per år från din egen verksamhet krävs istället en anmälan. För transport av farligt avfall gäller strängare regler, läs mer på sidan farligt avfall.
Om din verksamhet går ut på att transportera avfall åt andra kräver även detta tillstånd, oavsett mängd.
Ansökan om tillstånd och anmälan för transport av avfall görs hos Länsstyrelsen i Västra Götaland.
Avfallshierarkin
För att tydliggöra hur avfall ska hanteras på bästa sett har EU tagit fram avfallshierarkin. Den innebär förenklat att avfall i första hand ska förebyggas. Om avfall ändå uppstår ska det behandlas på det sätt som bäst skyddar människors hälsa och miljön. Den som är ansvarig för att avfall behandlas ska se till att:
- återvinns genom att det förbereds för återanvändning,
- materialåtervinns, om det är lämpligare än 1,
- återvinns på annat sätt, om det är lämpligare än 1 och 2, eller
- bortskaffas, om det är lämpligare än 1-3.
Typer av avfall
I verksamheter uppkommer det olika typer av avfall. Exempel på några av dessa typer är:
- Hushållsavfall
- Förpackningsavfall
- Avfall med producentansvar
- Avfall till materialåtervinning
- Bygg- och rivningsavfall
- Elektronik
- Farligt avfall
- Invasiva arter
Hushållsavfall
Avfall som uppkommer i exempelvis fikarum, kök, toaletter eller som biologiskt nedbrytbart trädgårds- eller parkavfall räknas som hushållsavfall, även när det uppkommer i en verksamhet. Därför behöver även företag, verksamheter och flerbostadshus ha abonnemang för hämtning av hushållsavfall. Kommunen ansvarar sedan för insamlingen.
Notera att biologiskt trädgårds- eller parkavfall som innehåller parkslide eller andra invasiva arter ska sorteras ut separat. Detta då alla har ett ansvar och skyldighet att förhindra spridningen av invasiva arter. För mer information om hantering av just avfall som innehåller invasiva arter, se Naturvårdsverkets sida.
Förpackningsavfall
Förpackningsavfall ska sorteras ut i papper och kartong, plast, metall, färgat och ofärgat glas, plastflaskor, metallburkar och trä. Det är viktigt att de förpackningar som innehåller annat avfall skiljs från innehållet.
Verksamheter som har sorterat ut sitt förpackningsavfall ska lämna det till en mottagningsplats som tillhandahålls av en producentansvarsorganisation eller annat godkänt retursystem enligt 7 kap. 1, 12 eller 14 §§ förordningen om producentansvar. Om verksamhetens avfallshantering är samlokaliserad med hushållens och verksamheten har valt kommunal insamling, ska avfallet i stället lämnas till kommunens insamlingssystem.
Ny lagstiftning gäller från 1 januari 2024. Läs mer på sidan Förändringar kring insamlingen av matavfall och förpackningsavfall.
Avfall med producentansvar
Elavfall, elprodukter, däck, batterier och läkemedel omfattas av producentansvar. Det innebär att produkternas tillverkare har ansvar för att produkterna samlas in när de blivit avfall. Du som verksamhetsutövare har ansvar för att sortera ut avfallet och se till att det hamnar på den insamlingsplats som producenten anordnat.
Ny lagstiftning från 1 januari 2024. Läs mer på sidan Förändringar kring insamlingen av matavfall och förpackningsavfall
Avfall till materialåtervinning
Järn och andra metaller bör sorteras ut för återvinning. Brännbart avfall definieras som ”sådant avfall som brinner utan energitillskott efter det att förbränningsprocessen startat”. Exempel på brännbart avfall är plast och träavfall som inte är rent. Brännbart avfall ska ska sorteras ut och förvaras skilt från annat avfall. Rent trä kan sorteras ut för återanvändning och återvinning eller i sista hand som brännbart. Impregnerat virke betraktas som farligt avfall. Tegel, betong, sten, jord och grus kan beroende på ursprung, innehåll av föroreningar återanvändas. Observera att materialen ska vara fria från farliga ämnen. Till exempel kan gammal asfalt innehålla stenkolstjära och kan då betraktas som farligt avfall. Återanvändning av avfall kan kräva anmälan eller tillstånd.
Bygg- och rivningsavfall
Avfall som uppkommer vid bygg- eller rivningsarbeten ska sorteras ut vid den plats där det uppstått. Utsortering ska ske i minst sex fraktioner: trä, mineral (betong, tegel, klinker, keramik eller sten), metall, glas, plast och gips. I enskilda fall får dispens ges gällande utsortering av bygg- och rivningsavfall. Innan rivningsarbeten påbörjas är det viktigt att inventera och undersöka om det förekommer föroreningar. Vid risk för spridning av föroreningar till miljön i samband med rivningsarbeten krävs anmälan till bygg- och miljönämnden enligt 28 § förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Upptäcker du föroreningar ska du underrätta bygg- och miljönämnden.
Avfall till deponi
Sedan år 2002 är det förbjudet att deponera brännbart avfall och år 2005 utökades förbudet till att omfatta allt organiskt avfall. Avfallsförebyggande åtgärder ska vidtas så långt det är möjligt. Det sista steget i avfallshierarkin är bortskaffning när det är det lämpligaste alternativet utifrån skyddet för miljön och människors hälsa. Deponering styrs bland annat av reglerna i förordning om deponering av avfall.
Det avfall som körs till deponi är det material som återstår efter att all återvinning har genomförts. Gipsavfall får inte blandas med annat avfall om halten organiskt kol överskrider tillåtna gränser. Verksamhetsutövaren ansvarar för att gränsvärdena inte överskrids.
Farligt avfall
Till farligt avfall räknas allt som kan vara giftigt, cancerframkallande, frätande, fosterskadande, miljöfarligt, smittförande eller brandfarligt. Farligt avfall är till exempel spillolja, glykol, avfettningsbad, batterier, oljefilter, glödlampor, lysrör, lösningsmedelsavfall, kasserade kemikalier, bekämpningsmedel, avfall från oljeavskiljare och tvättrännor med mera. Farligt avfall är märkt med en asterisk* i bilaga 3 i avfallsförordningen (SFS 2020:614). Läs mer på sidan farligt avfall.
Hantering av avfall enligt POP:s-förordningen
Avfallsinnehavaren är skyldig att veta om avfallet innehåller så kallade POP:s-ämnen (Persistent Organic Pollutants, eller långlivade organiska föroreningar) och hur det ska hanteras. Det är ämnen som är farliga även i låga koncentrationer, svåra att bryta ner och kan spridas långt ifrån utsläppsplatsen. Alla som hanterar avfall behöver ha kunskap om POP:s-ämnen, de gränsvärden som är styrande för avfallshanteringen och andra regler som följer av förordningen. Även om många ämnen har förbjudits så finns de fortfarande i omlopp då de har använts i byggnader, anläggningar, elektronik, bilar, textilier, plast, spillolja, askor och förorenade massor/jord. Vissa POP:s har spridits både avsiktligt och oavsiktligt genom till exempel bekämpningsmedel och brandbekämpningsskum.