1 Driftstörningar

Om psykisk ohälsa

Du är inte ensam, alla drabbas någon gång i livet av psykisk ohälsa. De allra flesta som drabbas återhämtar sig med tiden, men oftast behöver man stöd utifrån.

Texten uppdaterad 2024-02-16

Psykisk ohälsa kan handla om allt från tillfälliga besvär av oro, nedstämdhet eller sömnbesvär till svårare psykiska sjukdomar som ångest eller depression. Det som kännetecknar psykisk ohälsa är att den påverkar välbefinnandet och hur man fungerar i vardagen.

Psykisk ohälsa är något de flesta kommer i kontakt med genom livet, antingen att man själv upplever någon form av psykisk ohälsa eller genom att någon närstående gör det. Det är ett väldigt brett spann med många olika typer av symtom och diagnoser som ingår och som påverkar vardagen på väldigt olika sätt. Får man rätt behandling behöver en diagnos inte påverka vardagen i större utsträckning, medan vissa psykiska besvär kan påverka vardagen väldigt mycket även om det är relativt kortvarigt.

Att söka hjälp för psykisk ohälsa

Om du mår psykiskt dåligt kan du behöva stöd och hjälp för att må bättre. Det spelar ingen roll hur små eller stora dina problem är. Ibland kan det räcka med att prata med vänner och närstående. Om du hellre pratar med utomstående finns många organisationer som erbjuder stöd via anonyma chattar, mejl och telefon. Om du har varit mycket nedstämd i mer än två veckor, eller om du mår så dåligt att du har svårt att klara av din vardag ska du söka vård på en vårdcentral eller en psykiatrisk mottagning. Är läget akut ska du alltid kontakta 112. Här finns viktiga kontaktvägar.

Psykisk ohälsa är en riskfaktor för suicid

När det gäller suicid finns det en tydlig koppling till psykisk ohälsa. En person med någon form av psykisk ohälsa har större sannolikhet att också ha ett antal viktiga riskfaktorer som har koppling till suicid och psykiatriska faktorer. Även allvarlig depression, ångesttillstånd eller skadligt bruk av alkohol och andra droger ökar risken för suicidalitet. Suicidhandlingar uppstår i sin tur ofta i en kris där ångest, psykisk smärta och känslor av att vara hjälplös och hopplös ökar suicidrisken. Ett fullbordat suicid kan ses som den yttersta konsekvensen av ett stort lidande.

Suicidprevention

I Alingsås kommun arbetar vi förebyggande mot suicid genom kompetenshöjande insatser, med insatser i vår fysiska miljö och inom ramen för våra olika verksamheter och målgrupper. Ta del av kommunens arbete här.

Vad kan du som anhörig göra

Har du någon i din närhet som inte mår bra? Anar du att någon i din närhet funderar på att ta sitt liv?

Du kan göra skillnad genom att ta dig tid, stanna kvar och lyssna. Våga fråga hur personen mår och om personen har självmordstankar. Du kan också förmedla hopp och trösta. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand. Förutsätt inte att det blir bättre eller att det går över utan hjälp eller att personen kommer att söka hjälp på egen hand. Hänvisa eller hjälp till med att visa var det finns stöd och hjälp.

Här finns 10 råd om du oroar dig för att någon ska ta sitt liv.

Alingsås kommun