Syftet med planprocessen är att pröva om ett förslag till markanvändning är lämpligt. Under planarbetet ska allmänna och enskilda intressen vägas mot varandra. Synpunkter ska inhämtas av dem som berörs av förslaget. Även statliga myndigheter och kommunala förvaltningar ges tillfälle att lämna synpunkter.
Genom detaljplanen regleras bland annat markens användning och bebyggelsens utformning mer i detalj, om marken ska bebyggas med bostäder, verksamheter eller handel, vilken storlek, höjd, avstånd från hus till tomtgräns eller taklutning som byggnaden får ha.
En grundregel är att inte reglera mer än vad som anses nödvändigt. En gällande detaljplan styr i regel om bygglov kan beviljas eller inte. En detaljplan består av en plankarta och en planbeskrivning där även genomförandefrågor finns beskrivna. Detaljplanen är ett juridiskt bindande dokument som gäller tills dess att den upphävs eller ersätts av en ny.
Process vid planarbete
- Planarbete startas
- Planförslag tas fram
- Tid för samråd
- Bearbetning inför granskning
- Tid för granskning
- Bearbetning inför antagande
- Planen blir antagen
- Tid för överklagande
- Planen blir gällande
Planbesked
Den som vill att en detaljplan ska upprättas, ändras eller upphävas, kan göra en ansökan om planbesked hos kommunstyrelsen. En ansökan om planbesked innebär att kommunstyrelsen prövar om marken är lämpad för detaljplaneläggning enligt gällande styrdokument.
Här kan du läsa mer om planbesked
Program för detaljplan
Vid behov kan en detaljplan behöva grundas på ett program som anger utgångspunkter och mål för området. Ett program tas oftast fram för större områden för att lägga fast en struktur för nya gator, bebyggelseområden, rekreationsområden och service etc. En detaljplan behöver inte föregås av program, men om program upprättas studeras sammanhangen som området befinner sig i och lämplig markanvändning studeras tillsammans med behov av infrastruktur och konsekvenser av en eventuell detaljplan. Efter att ett program har antagits tas det fram en etappindelning för en eller flera detaljplaner.
Här kan du läsa mer om planprogram
Detaljplan – Förfarande
En detaljplan kan tas fram genom två olika förfarande, standardförfarande eller utökat förfarandet. Detaljplaner som är förenliga med gällande översiktsplan och som inte bedöms vara betydande intresse för allmänheten, tas i regel fram med standardförfarandet. Detaljplaner som inte är förenlig med gällande översiktsplan och/eller som bedöms vara av betydande intresse för allmänheten, tas fram med utökat förfarande.
Detaljplan – samråd och granskning
Samråd
När ett planförslag har upprättats skickas det ut på samråd till statliga myndigheter, kommunala förvaltningar och berörd allmänhet. I detta skede är det störst möjlighet att kunna påverka planens innehåll och utformning. Ju längre fram planarbetet kommer, desto fler förutsättningar blir av naturliga skäl mer låsta. Eventuella synpunkter lämnas skriftligt till kommunstyrelsen. Både positiva och negativa synpunkter kan vara viktiga för planens utformning.
Granskning
Efter samrådstiden bearbetas planförslaget och skickas därefter åter ut på granskning till statliga myndigheter, kommunala förvaltningar och berörd allmänhet. Eventuella synpunkter lämnas skriftligt till kommunstyrelsen. Senast i detta skede måste du lämna in dina synpunkter för att du senare ska ha möjlighet att överklaga planen. Efter granskningstiden sammanställs synpunkterna både från samrådet samt granskningen i ett så kallat granskningsutlåtande.
Antagande
Efter granskningsskedet kan detaljplanen antas. De som inte har fått sina synpunkter tillgodosedda meddelas om att planen har antagits och en beskrivning om hur man kan överklaga beslutet.
Överklagande
De som är berörda och som senast under granskningstiden skriftligen har framfört synpunkter som inte har tillgodosetts, har rätt att överklaga antagandebeslutet. Överklagandet ska lämnas in till kommunstyrelsen senast tre veckor från den dag beslutet om detaljplanens antagande har anslagits. Mark- och miljödomstolen prövar därefter överklagandet och fattar beslut. Mark- och miljödomstolens beslut kan i sin tur överklagas till mark- och miljööverdomstolen av den som inte är nöjd.
Laga kraft
Om ingen överklagar vinner detaljplanen laga kraft tre veckor efter det detaljplanen antagits. När planen vinner laga kraft börjar detaljplanen gälla och gör det tills dess den upphävs eller ersätts av en annan. När detaljplanen vunnit laga kraft kan fastigheter bildas som överensstämmer med den nya planen och bygglov kan beviljas.
Här kan du läsa mer om bygglov
Plan och bygglagen
När kommunledningskontoret upprättar detaljplaneförslag till kommunstyrelsen följs plan- och bygglagen, PBL. I lagen finns bl.a. bestämmelser om allmänna intressen som ska beaktas, om krav på byggnader m.m. Där anges också hur samråds- och granskningsskedena ska gå till.
Boverket om plan- och bygglagen