Nolhaga trädgård – en plats för möten och mångfald
Nolhaga trädgård bjuder på överdådig blomning ända från tidig vårvinter till sen höst. Här går artrikedom och spontan växtlighet hand i hand, i en trädgård som inte väjer för vilda uttryck. Under årets varma månader kan du vandra bland nektarstinna blommor och möta fjärilar och surrande bin, i en miljö skapad både för människor och biologisk mångfald. Tanken är att ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet ska genomsyra trädgårdens alla delar, in i minsta detalj.
Upplev trädgårdens olika rum
Trädgården är indelad i flera spännande miljöer som lockar till upptäcktsfärd:
- Fjärilsträdgården: Böljande kullar och slingrande gångar med hundratals växtarter, många inhemska, som älskas av både dag- och nattfjärilar.
- Äng, prärie och stäpp: Planteringar inspirerade av semivilda landskap med torktåliga och färgstarka växter.
- Engelsk Cottage Garden: En trädgård influerad av klassiska, engelska trädgårdsideal. Ursprungligen designad av den engelska trädgårdsprofilen Susie White.
- Medelhavstema: Solälskande och torktåliga växter som för tankarna till varmare breddgrader.
En plats präglad av trädgårdskultur
När du besöker Nolhaga går du i Jonas Alströmers fotspår. Det var här han bedrev sina storskaliga experimentodlingar under tidigt 1700-tal, bland annat för att stärka Sveriges förmåga till självförsörjning och för att finna nya odlingsvärda nyttoväxter som klarade vårt klimat. Linné besökte Alingsås och Nolhaga 1746 på sin västgötaresa, och var full av beundran för Alströmers handlingskraft gällande både textila verkstäder och omfattande odlingsförsök.
I Nolhaga med omgivningar odlades under 1700-talet bland annat flertalet färgväxter, tobak, grönsaker, olika sädesslag och örter för medicinskt bruk. I klippskrevorna ovanför trädgården planterades potatis, och därmed inleddes denna rotfrukts segertåg i Sverige. Området rymde även trädplantskola, ängar, en statlig lantbruks- och trädgårdsskola och ett pipbruk.
Mot slutet av 1870-talet lät Claes Adelsköld bygga Nolhaga slott, och samtidigt genomfördes en grundlig restaurering av den omgivande engelska landskapsparken. Han anställde en trädgårdsmästare vid namn Anders Wiktor Lundberg, som var utbildad vid Rosendal i Stockholm. Lundberg bodde med sin familj i den då nybyggda trädgårdsmästarvillan, omgiven av både orangerier och växthus. Återigen fylldes Nolhaga av nyttoväxtodling, denna gång mestadels av grönsaker och en vidsträckt frukt- och bärträdgård.
1921 köpte Alingsås kommun Nolhaga, och sedan dess har kommunens parkenhet, i olika omgångar, haft sin verksamhet i området närmast trädgårdsmästarvillan.
Nu förs den hortikulturella historien vidare med en naturalistisk trädgård, invigd sommaren 2024 (den första etappen av flera planerade); en trädgård som vill vara relevant utifrån vår tids utmaningar.
Hållbarhet på riktigt
I Nolhaga trädgård är skönhet och ekologi ett. Vi arbetar med naturen, inte mot den:
- Torvfri jord: Vi använder bland annat biokol, grönkompost och återvunnen lokal sand i våra jordar, aldrig klimatskadlig torv.
- Giftfritt: Inga bekämpningsmedel eller någon konstgödsel används.
- Smart bevattning: Växterna är valda för att tåla torka och vattnas endast vid etablering (om det behövs).
- Återbruk och minskad plastanvändning: Flera växter har kommunens trädgårdsmästare, och kommunens arbetsmarknadsenhet, drivit upp från frö, och många befintliga plantor delas för att återanvändas i andra rabatter. Detta gör att växtinköpen och användandet av plastkrukor kan minskas, och samtidigt att fossildrivna transporter blir färre.
- Främja kunskap om biologi och växter: Idag har många glömt vilken avgörande betydelse växter och pollinatörer har för allt liv på jorden. Kunskapen om vår inhemska flora minskar i takt med att vi tillbringar allt mindre tid i naturen. Att vistas i en artrik trädgård där både vanliga och sällsynta växter finns, kan bidra till förundran för växtriket och en ökad förståelse av växternas viktiga roll i våra ekosystem och i vår kultur.
Innovativ skötsel
Skötseln i trädgården är selektiv och präglad av en tillit till oförutsedda ekologiska processer. Det betyder inte att vi släpper växtligheten helt fri (det blir sällan bra, varken ur estetisk eller ekologisk synvinkel), snarare att skötseln är eftertänksam och präglad av nyfikenhet. Ofta låter vi medvetet växter självså sig på nya platser, och ibland låter vi ”ogräs” stå kvar, om de bidrar till en intresseväckande variation och är till nytta för insekter och fåglar.
