Säkerhet och beredskap

Om du inte är värnpliktig eller civilpliktig omfattas du av den allmänna tjänsteplikten. Allmän tjänsteplikt fullgörs genom att du kvarstår i anställning eller fullföljer uppdrag, tjänstgör enligt frivilligavtal eller utför arbete som anvisats av till exempel Arbetsförmedlingen. Då får du hjälpa till med sådant som behövs i samhället. Det kan exempelvis handla om att transportera vatten till de som är utan, ta hand om barn eller laga mat. Dessa uppgifter ska helst vara liknande de som du normalt arbetar med.

Allmän tjänsteplikt gäller endast om regeringen beslutat om höjd beredskap och aktivering om allmän tjänsteplikt.

Civilplikten är den civila motsvarigheten till värnplikt och ska bidra till att säkerställa att viktiga delar av samhället fungerar vid höjd beredskap eller krig.

Den 21 december 2023 fattade regeringen beslut om att aktivera civilplikten inom den kommunala räddningstjänsten och elförsörjningsområdet. För att samhällsviktiga funktioner ska kunna fungera även vid höjd beredskap och ytterst krig krävs det att personalförsörjningen säkerställs.

Civilt försvar är hela samhällets förmåga att skydda civilbefolkningen vid krigsfara och krig. Det handlar om att se till att de viktigaste samhällsfunktionerna fungerar så långt det är möjligt. Det kan vara att se till att elever fortsätter få undervisning i skolan, att vattenförsörjning fungerar och de äldre får fortsatt vård och omsorg.

I det civila försvaret ingår statliga myndigheter, regioner, kommuner, frivilligorganisationer och trossamfund. Men även av företag och privatpersoner. Det civila försvaret har också till uppgift att stödja Försvarsmakten vid krigsfara och krig, exempelvis med sjukvård till skadade soldater och med transporter.

Msb.se – Det här är civilt försvar  

Beredskap kallas ett tillstånd där man är förberedd att möta ett kommande tänkt läge, ofta av kritisk natur – krigsberedskap, brandberedskap och liknande.

Krisberedskap handlar om förmågan att förebygga, stå emot och hantera krissituationer. Förmågan byggs upp genom bland annat utbildning, övning samt genom den organisation och de strukturer som skapas före, under och efter en kris.

Utgångspunkten är att hela samhället gemensamt och inom sina respektive områden tar ansvar för och utvecklar krisberedskapsarbetet. I detta ligger också att enskilda människor utifrån sina egna förutsättningar tar ansvar för sin säkerhet. Arbetet sker på alla nivåer: lokalt, regionalt och nationellt, men också på EU-nivån och internationellt.

Det militära försvaret består av Försvarsmakten, Hemvärnet och ett antal andra myndigheter. Försvarsmakten är den statliga myndighet som ska upprätthålla och utveckla det militära försvaret. Huvuduppdraget för Försvarsmakten är att försvara Sverige mot ett väpnat angrepp. I uppdraget ingår det också att skydda Sveriges handlingsfrihet från politisk och militär påtryckning, att öka vår egen säkerhet genom att vara med i insatser här i Sverige, i vårt närområde och internationellt.

Totalförsvaret är det civila och militära försvaret tillsammans. Totalförsvar är all verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig.

Totalförsvarsplikten omfattar alla svenska invånare mellan 16 och t.o.m. det år man fyller 70 år. Den består av tre delar; värnplikt, civilplikt (vilande idag) och allmän tjänsteplikt. Med den allmänna tjänsteplikten skulle du t.ex. kunna vara skyldig att ”kvarstå i din anställning”, dvs. gå till jobbet som vanligt och eventuellt ha andra uppgifter än de du har i fredstid på ditt arbete. Det finns också en möjlighet för Arbetsförmedlingen att ”anvisa arbete”, så att man får hjälpa till med sådant som behövs i samhället.

Enligt lagen kan den som inte fullgör sin plikt dömas till böter eller fängelse.

Msb.se – Film om totalförsvaret (Youtube.com)

Msb.se – Det svenska civila beredskapssystemet  

Vid höjd beredskap ska organisationer fortsätta sin verksamhet så långt som möjligt. Du som är anställd kan bli krigsplacerad, vilket innebär en skyldighet att tjänstgöra under höjd beredskap. Skyldigheten att tjänstgöra börjar när regeringen beslutar om höjd beredskap och allmän tjänsteplikt.

Varje organisation har ett ansvar att informera sina anställda om att de är krigsplacerade. Det ska framgå i till exempel anställningsavtalet.

Om regeringen anser att Sverige befinner sig i krig eller krigsfara har den möjlighet att fatta beslut om höjd beredskap. En beredskapshöjning är ett sätt att ställa om det fredstida samhällets administration och organisation till en form som är anpassad för och fungerande i krig och krigsfara. Höjd beredskap kan antingen vara skärpt beredskap eller högsta beredskap. Vid högsta beredskap och vid beredskapslarm övergår kommuner och regioner till krigsorganisation.