Inventering av förorenade områden i Alingsås kommun

Kartläggning och inventering för att hitta områden som kan vara förorenade började i Sverige 1998. Det har lett till att många områden redan har blivit åtgärdade. Nu inventerar bygg- och miljönämnden alla resterande områden i Alingsås kommun för att vi ska få kunskap om var de med högst prioritet finns. Vid inventeringen görs stegvis en riskklassning. Hela processen tar ofta flera år inräknat utredningar och provtagningar, innan själva efterbehandlingen kan göras. Senast år 2050 ska åtgärder vara vidtagna med alla de områden som har högst risk för människors hälsa och miljön.

Texten uppdaterad 2023-03-09

I Alingsås kommun har vi en lång industrihistoria som har efterlämnat en hel del förorenade områden. En del områden är åtgärdade men mycket arbete återstår. Miljöskyddsnämnden (numera bygg- och miljönämnden) beslutade den 22 mars 2022 om en handlingsplan för förorenade områden i Alingsås kommun. Senast den 31 december 2023 ska alla kommunens förorenade områden i riskklass 1 och 2 vara identifierade. Riskklassning sker enligt Naturvårdsverkets metodik för inventering av förorenade områden (MIFO) fas 1 och 2. Detta är ett delmål för att uppfylla det nationella målet om att alla prioriterade områden i riskklass 1 och 2 ska åtgärdas till år 2050. Det tar ofta lång tid att utreda och komma fram till en eventuell åtgärd. Därför är det hög prioritet att vi arbetar med förorenade områden.

Uppgifter om förorenade områden finns i en databas som kallas EBH-stödet. Länsstyrelsen i Västra Götaland samordnar och administrerar EBH-stödet. Innehållet i databasen är offentligt och grundar sig dels på Länsstyrelsens tidigare identifieringar av förorenade områden och dels på kommunernas uppgifter om förorenade områden i respektive kommun. Länsstyrelsen uppdaterar årligen EBH-stödet efter att de begärt in uppgifter från kommunerna.

I Alingsås kommun finns idag 185 områden/objekt som kan vara förorenade. Tidigare inventering har inneburit att 16 stycken har fått riskklass 1 eller 2, vilket innebär stor eller mycket stor risk för människors hälsa eller miljön. Bygg- och miljönämnden är tillsynsmyndighet över dessa områden. Som tillsynsmyndighet har vi ansvar för att inventeringen enligt Naturvårdsverkets metodik för inventering blir utförd. De objekt som redan har riskklassats enligt MIFO fas 1 och som har fått riskklass 1 eller 2 ska inventeras enligt MIFO fas 2.

Ifyllningsbara blanketter enligt MIFO-modellen

Namnet MIFO-modellen är en förkortning för Metodik för Inventering av Förorenade Områden, och har tagits fram av Naturvårdsverket.

Vanliga frågor

  • Alla verksamheter och fastigheter som tillhör branschklass 1 eller 2 och som inte tidigare har riskklassats enligt metodik för inventering av förorenade områden (MIFO) ingår i inventeringen 2023. I första hand ska en MIFO fas 1 göras. I vissa fall där det är lämpligare kan det vara aktuellt med MIFO fas 2. Det framgår av brevet som går ut till varje verksamhet eller fastighetsägare vilken typ av inventering som ska göras. Inventeringen enligt MIFO 1 och 2 leder fram till en bedömning av riskklass. Beroende på vilken riskklass man kommer fram till kan ytterligare utredningar behöva göras. Om utredningen visar på stor risk (riskklass 2) eller mycket stor risk (riskklass 1) för negativa effekter på människa och miljö kan det behöva vidtas åtgärder för att minska riskerna.

    En hel del uppgifter som behövs i MIFO fas 1 är grunduppgifter om vilken verksamhet som bedrivits och omfattningen av den. Man kan behöva intervjua någon som arbetat på platsen för att få fram underlag om hur och var kemikalier och processer skedde. För att göra bedömningarna behöver man anlita någon som har kunskap om förorenad mark och MIFO. Det finns många konsultbolag man kan anlita och som arbetar med detta.
    Inventeringen ska följa Naturvårdsverkets rapport 4918 om Metodik för inventering av förorenade områden.

     

  • Det finns många olika privata konsultfirmor som man kan anlita för inventering enligt MIFO. Det viktiga är att anlita någon med sakkunskap om metodiken och specifikt den typen av föroreningar som verksamheten kan ha gett upphov till. Det är mycket viktigt att anlita någon med god kompetens. Det innebär att man får ett så bra underlag för bedömningen av riskklass som möjligt, vilket sparar pengar i längden eftersom utredningsarbetet går fortare då.

    Man kan också själv sätta sig in i bakgrunden till MIFO genom att läsa Naturvårdsverkets rapport 4918. En del av underlaget till MIFO fas 1 kan utföras delvis av verksamhetsutövaren, som samlar ihop material. Och delvis av en konsult, som kan metodiken och som snabbt kan göra en bedömning av riskklassen utifrån bakgrundsmaterialet.

  • Ja, det är riktigt att det finns en del material i form av exempelvis beslut och inspektionsrapporter på kommunen. Tillsynsmyndigheten har inte kunskap om hur er verksamhet har sett ut historiskt. Därför behöver vi i de allra flesta fall få in ett samlat material utifrån dig som verksamhetsutövare och de uppgifter som du har om verksamheten enligt MIFO-metodiken, för att sedan kunna göra en bedömning av riskklass.

  • MIFO står för Metodik för Inventering av Förorenade Områden. Fas 1 innebär att en orienterande teoretisk studie görs. Uppgifter om verksamheten, med tyngdpunkten på historiska uppgifter, samlas in, t ex via arkiv, intervjuer och kartstudier. Redan utförda markundersökningar är förstås mycket viktiga men inte nödvändiga för denna fas. Uppgifter om nuvarande såväl som tidigare verksamheter på platsen är av intresse. Det betyder att man även ska titta på verksamheter som eventuellt legat på fastigheten/anläggningsområdet innan dagens verksamhet startade. Det är även viktigt att få med om dagens verksamhet legat på andra platser. Inventeringen ska mynna ut i att objektet får en riskklass. Det finns fyra riskklasser som anger hur allvarlig föroreningssituationen är:

    • Riskklass 1 – Mycket stor risk för negativa effekter på människa och miljö
    • Riskklass 2 – Stor risk för negativa effekter på människa och miljö
    • Riskklass 3 – Måttlig risk för negativa effekter på människa och miljö
    • Riskklass 4 – Liten risk för negativa effekter på människa och miljö
  • MIFO fas 2 är en översiktlig undersökning av föroreningssituationen på platsen. Syftet är främst att kontrollera om det finns föroreningar och i vilka halter dessa förekommer, för att kunna göra en säkrare riskklassning än i fas 1. Undersökningen bör även i möjligaste mån ge svar på eventuella föroreningars utbredning i plan och djupled, samt identifieraspridningsvägar.

    En undersökning enligt MIFO fas 2 kan delas in i följande arbetsmoment:

    • Inventering
    • Provtagningsplan
    • Provtagning i fält
    • Analyser
    • Utvärdering (riskklassning)
    • Redovisning

    MIFO fas 2 syftar till att bekräfta eller förkasta de hypoteser om föroreningar och de risker de utgör på platsen som framkommit i MIFO fas 1.

    Om det har utförts översiktliga och/eller detaljerade undersökningar på din fastighet/anläggning kan det vara aktuellt att utföra en MIFO fas 2 istället för en MIFO fas 1. Ta kontakt med kommunen om det verkar vara aktuellt, alternativt om det finns frågor.

    • Ökad kunskap om företaget och dess historia sett ur ett miljöperspektiv.
    • Viktig information om företaget kan fångas upp via till exempel intervjuer med anställda.
    • Information kring processer, restprodukter, incidenter etc. kan identifieras och åtgärdas.
    • Kostnader för eventuella åtgärder kan bli lägre om problemen identifieras tidigt.
    • Kännedom om föroreningssituationen kan underlätta inför framtida utbyggnationer, grävarbeten etc.
    • Viktig information att ha vid en eventuell försäljning av fastigheten.
  • Förorenade områden (så kallade objekt) som identifierats som misstänkt förorenade är indelade efter bransch utifrån Naturvårdsverket branschklasslista. Branschklass innebär att varje industri och verksamhetsbransch har angetts tillhöra en branschklass mellan 1 – 4, beroende på vilka råvaror som har använts, produkter och avfall som har skapats och branschspecifika föroreningars hälso- och miljöfarlighet. Branschklasserna är uppdelade från 1 till 4, där 1 innebär högst prioritering och 4 lägst prioritering. I Alingsås är det främst branschklasserna avfallsdeponier, verkstadsindustri med halogenerade lösningsmedel, ytbehandling med krom, kemtvättar med klorerade lösningsmedel, drivmedelsstationer, sågverk, gasverk och brandövningsplatser med PFAS som innebär en hög risk. Men det finns också andra branscher med hög risk.

  • Jo, om man utför bedömningen enligt de instruktioner som finns i Naturvårdsverkets rapport 4918 för MIFO fas 1 är det troligt att en del av verksamheterna hamnar i dessa riskklasser.

  • MIFO fas 1 möjliggör för tillsynsmyndigheten att prioritera vilka objekt som behöver utredas vidare. MIFO fas 1 utgör inte underlag för att bedöma ansvar eller saneringsåtgärder. För att avgöra hur man ska gå vidare behöver en inventering enligt MIFO fas 2 (bygger på kunskap från markundersökningar) och andra bedömningar utföras. Om det under MIFO fas 2 visar sig att misstankarna om föroreningar i fas 1 stärks, går man vidare med ytterligare miljötekniska undersökningar.

  • Bygg- och miljönämndens tillsyn- och kontrollverksamhet ska enligt lagstiftning bekostas av avgifter. Vi tar ut en avgift för handläggningstiden för tillsyn inom miljöbalkens område enligt taxa beslutad av kommunfullmäktige och bygg- och miljönämnden. I handläggningstiden ingår det arbete som vi lägger ner för att kunna riskklassa objektet. I handläggningstiden ingår exempelvis arkivstudier, skrivelser, granskning, bedömning, beslut och platsbesök. Enklare rådgivning är gratis.

  • Naturvårdsverkets bedömning är att åtgärdstakten av förorenade områden behöver öka för att vi ska uppnå Riksdagens miljökvalitetsmål Giftfri miljö. Naturvårdsverket leder arbetet med inventering av förorenade områden. För att uppnå miljömålet Giftfri miljö har Naturvårdsverket ålagt kommunerna att se till att de verksamheter som kommunerna har tillsyn över (och där behov finns) inventeras enligt metodiken för inventering av förorenade områden, MIFO. Målsättningen är att förorenade områden är åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön. Den slutliga målsättningen är att samtliga förorenade områden med hög risk för miljö och människors hälsa ska vara åtgärdade till år 2050.

     

  • Om du har frågor om förorenade områden eller du fått brev om inventering från oss som du undrar över är du välkommen att kontakta oss på miljöskyddsenheten via e-post eller telefon. Kontaktuppgifter finns längre ner på sidan.

    Du kan också läsa mer om förorenade områden på sidan Mer om förorenade områden eller några av de externa sidor som vi länkat till på sidan.

Miljöenheten

NULL

Miljöenheten