Lillån är cirka 1.4 kilometer lång och rinner genom Alingsås centrala delar från sjön Gerdsken i sydost till Säveån i nordväst. Uppströms Gerdsken är Färgensjöarna belägna, vilka utgör vattentäkt för Alingsås stad. Lillån rinner samman med Säveån som efter cirka två kilometer mynnar ut i Mjörn, och hela detta vattensystem avvattnas sedan till Göta älv.
Kort historik
Lillån präglas av stadens historia. Alingsås stad har varit en industristad med tyngdpunkt på textilindustri. Vattnet i Lillån har därför utnyttjats för industriella ändamål och fått ta emot avloppsvatten under flera hundra år från många olika verksamheter som textilindustri, tryckerier, konfektion, garveri och ytbehandling. Den industriella verksamheten har medfört att stora mängder föroreningar och skadliga metaller och ämnen släppts ut i Lillån under lång tid. Ån har också påverkats av dagvatten från centrala Alingsås. Numera är de flesta av de industrier som påverkat Lillån nedlagda. De industrier som är kvar är föremål för en helt annan kontroll än vad som tidigare varit fallet och dagens utsläpp som påverkar Lillån är låga. De utsläpp som tidigare gjorts i ån lever dock kvar eftersom metallerna inte bryts ner i naturen. Det kan även finnas kvar källor som läcker ut skadliga ämnen från omgivande mark eftersom dagvatten tillförs Lillån även idag.
Vegetationen i Lillån
Vegetationen i Lillån är en blandning av många arter. Men främst består den av Callitriche (Dikeslånke), Sparganium (Igelknopp), Elodea canadensis (Vattenpest) och Callitriche hamulata (Klolånke). I den mörkare, beskuggade delen mellan Östra Ringgatan och Bryggaregatan saknas nästan helt vegetation i åfåran, Tillväxten börjar i stort sett mellan Bryggeriet och fattighusbron för att därefter öka ned till Hillbron (vita bron vid polishuset). Växtarterna finns uppströms i sjön Gerdsken och sprids naturligt nedströms. Förhållandet mellan arterna i Lillån kommer att förändras över tid beroende på ur miljön förändras i och kring ån. Vilka arter som dominerar påverkar sälvklart starkt uppfattningen om hur växtligheten uppfattas.
Lillån har tillfrisknat efter att ha varit närmast totaldöd under många år, fram till ungefär 1970- och 80-talet. Orsaken till denna livlösa biotop var industriutsläpp i enorm omfattning. Åns vatten var tidvis (omkring 1940-1960) ”vackert” färgad av diverse utsläpp från bland annat textiltrycksindustri och bomullsväverier. Lillån har med tiden fått ett mindre grumligt vatten med bättre siktdjup, vilket gör att solljus tränger längre ner i vattnet och gynnar vegetationen. Tidigare har inte solljuset kunna tränga ner i den smutsiga och hårt belastade Lillån och därmed har vegetationen hållits tillbaka.
Beskuggningens betydelse för vegetationen
Beskuggningens betydelse för vegetationen i vattendrag är dokumenterad och välkänd. Delar av Lillån är mycket svagt beskuggad och ån utsätts för mycket solljus på många ställen. De delar av Lillån som har den kraftigaste förekomsten av vattenvegetation är också de delar som har den svagaste beskuggningen. När skuggande träd och buskar avlägsnas får det ofta till följd att vattenvegetation och algpåväxt ökar kraftigt.
Vattennivåerna
Vattennivåerna är sedan länge generellt låga i Lillån under vegetationsperioden. Vattennivån påverkas av nederbörd och tappning vid dämmena. Vattenströmningen i Lillåns (eller Gerdska ström) övre lopp är ganska strömt till strax efter Stampens kvarn. Den nedre delen av ån blir däremot allt lugnare och särskilt vid lågt vattenstånd är vattenföringen mycket liten till nästan stillastående mellan kulvertutloppet och ned till gasverksbron.
Hur minskar vi vegetationen?
De flesta av de växtarter som finns i Lillån är de som förekommer i Gerdsken. Det finns olika metoder som har provats över tid, med olika resultat. Nedan kan du läsa om några metoder som har prövats.
Öka beskuggningen
Den kanske viktigaste faktorn för att minska vattenvegetationen i Lillån är att öka beskuggningen och minska solinstrålningen. Vi ser över möjligheten att plantera skuggande träd och buskar. Buskar fungerar dock bättre än träd eftersom träd behöver större rotsystem och den platsen finns inte överallt längs Lillån.
Fram för allt är det viktigt att vi är rädda om de träden som redan finns längs med Lillån.
Reglera vattennivån
Flödet regleras vid tre dämmen: Lilla Färgens utlopp, Stampens kvarn och vid ”Pumphuset” i kvarteret Ljuset. Dammluckorna vid väveribron används bara för att hjälpa till med att hålla uppe nivån genom staden, de har ingen avgörande uppgift vid stora flöden och höga nivåer. Vattenföringen sommartid är generellt låg. En minimivattenföring på 125 liter/sekund är beslutad i vattendom för Lillån.
Genom en mer aktiv reglering av befintliga dämmen kan man höja vattennivån sommartid. Antingen genom ökad tappning eller att man håller kvar vattnet en längre tid med dämmena centralt. Nackdelen kan bli att vattnet blir mer stillastående vilket också kan gynna vegetationen. Det görs inte med så stor utsträckning idag på grund av att det är en komplicerad metod som behöver stort konsekvenstänk. På sikt finns dock ambitionen att öka regleringen under kontrollerade former, det krävs dock en del investeringar i att förstärka dammkonstruktionerna.
Minska tillförseln av näringsämnen
Minskad tillförsel av näringsämnen som fosfor är en viktig åtgärd eftersom det är en förutsättning för produktion och tillväxt av vegetation. Vi arbetar aktivt med så kallat uppströmsarbete för att lokalisera utsläpp. I arbetet ingår att se över dagvattenhantering från olika fastigheter och verksamheter samt rena dagvattnet från gatunätet genom att exempelvis sätta filter i gatubrunnarna.
Skörda vattenvegetationen
Vattenvegetation kan bortföras genom skörd. Vegetationen kommer dock tillbaka nästföljande år. Detta är en åtgärd som måste upprepas under många år och är ingen åtgärd som varaktigt löser problemet från grunden.
Ta bort sedimentlagring
Det som med jämna mellanrum kan behöva göras är att ta bort de sedimentslagringar som bildar öar på vissa platser längs med ån. Vi försöker arbeta långsiktigt och förebyggande med metoder som fungerar över tid och på det sättet hoppas vi kunna undvika punktgrävning i Lillån vilket inte löser problemen med kraftig vegetation långsiktigt.
Åtgärder som avrådes
Muddring
Muddring är ingen metod som ger ett varaktigt resultat utan bidrar med stor sannolikhet att vegetationen breder ut sig mer och växer sig ännu starkare. Dessutom frigörs skadliga ämnen som ligger lagrade längre ner i sedimenten.
Utsättning av gräskarp
I undersökningar har det visat sig att karpen kan beta ner vattenvegetationen i dammar. Det finns dock inga belägg för karpens betydelse för att minska vattenvegetationen i sjöar och framförallt inte i rinnande vatten. Karpen måste också stängas in annars kommer den att rymma och vandra ut. I Lillån finns uppenbara praktiska problem att klara en sådan avstängning, som skall vara i många år.
Summering
Det går att konstatera att det inte finns några enkla metoder och snabba genvägar när det gäller att hålla en lagom nivå av växlighet i Lillån. Vi arbetar aktivt och långsiktigt genom de olika metoder vi beskrivit ovan och försöker samarbeta med naturens egna förutsättningar och väderväxlingar.
Vi kanske också behöver bli vän med växligheten och se den som ett tecken av liv som visar att livsmiljön i Lillån har förbättrats de senast 40-50 åren. Växligheten bidrar också till att rena vattnet och uppskattas av fiskar och andra djur i vattnet.
En undersökning när de gäller föroreningar i bottensedimentet har gett oss information om var riskerna för att sprida föroreningarna är störst och var vi försiktigt kan ta bort sedimentlagringar som riskerar att bilda öar som gynnar växligheten.