Likvärdighet och kompensatorisk resursfördelning – temat för årets andra fördjupningsdialog

Ett av de viktigaste, men kanske också ett av de svåraste uppdragen för en skolhuvudman är att fördela resurser efter barns och elevers olika förutsättningar och behov, ett uppdrag som tydligt beskrivs i skollagen.

Den 13 oktober hölls 2026 års andra fördjupningsdialog mellan barn- och ungdomsnämnden, rektorer och enhetschefer och förvaltningens ledningsgrupp. Ämnena för fördjupningsdialogerna beslutas av nämnden utifrån vad som framkommer i huvudmannens systematiska kvalitetsarbete.

Fördjupningsdialogen innehöll såväl inspel om skollagens likvärdighetsbegrepp som nämndens resursfördelningsmodell och om utmaningar och möjligheter inom flerspråkigt lärande. Under eftermiddagen genomfördes också en paneldiskussion där tre rektorer delade sina erfarenheter av att planera, organisera och resursfördela utifrån det kompensatoriska uppdraget.

Viktiga frågor i fokus

Under eftermiddagen lyftes frågor om hur de två begreppen förutsättningar och behov hänger samman – eller hur de förhåller sig till varandra. Förvaltningens controller Sara Sjöberg beskrev hur den modell för resursfördelning som används ger förutsättningar för att arbeta kompensatoriskt. I paneldiskussionen togs frågan upp om hur kompensatoriska insatser kan utformas i förhållande till barnens och elevernas olika förutsättningar, utifrån deras migrationsbakgrund och i förhållande till vårdnadshavarnas utbildningsnivå.

En viktig del i dialogen handlade om hur vi möter flerspråkiga barn och elever genom studiehandledning, modersmålsundervisning och undervisning i svenska som andraspråk. Enhetschef Nathalie Gullberg fördjupade allas kunskaper i ämnet med en föreläsning om bland annat den vetenskapliga grunden för de olika insatserna för nyanlända elever och elever med ett annat modersmål.

I dialogerna fördes samtal om hur deltagarna själva skulle ha önskat bli bemötta om de som barn flyttat till ett annat land och gått i en skola där det talades ett annat språk än ens eget modersmål.

Dialogens roll och betydelse

I barn- och ungdomsnämndens och barn- och ungdomsförvaltningens modell för systematiskt kvalitetsarbete spelar dialogen en viktig roll. Utöver dialoger mellan politiker och tjänstepersoner anordnas regelbundet dialogtillfällen där rektorer, medarbetare och förvaltning möts och för samtal om våra verksamheters resultat, analyser och prioriterade utvecklingsområden.

– Vi arbetar för att ha ett tydligt fokus på dialog och på att genomföra väl genomtänkta insatser för att utveckla våra verksamheter, samtidigt som vi vill minska dokumentationskraven, säger Christian Jerhov, verksamhetsutvecklare.

Inom offentlig förvaltning är en öppen och jämbördig dialog viktig för att utveckla relationen och förtroendet mellan tjänstepersoner och folkvalda politiker.

När dialogen förs kollegor emellan får vi också möjlighet att sätta ord på vår tysta kunskap, det där vi gör utifrån ett professionellt omdöme men som ibland kan vara svårt att beskriva. I dialogen blir det också tydligare för oss själva hur vi tänker och gör.

Dialogformen skapar förutsättningar för ett gemensamt lärande som i sin tur ligger till grund för utvecklingsarbetet i våra verksamheter.