Möt Tomas Friedrichsen

Möt Tomas Friedrichsen. En av fyra socialpedagoger som arbetar med elever med låg skolnärvaro.

Vad innebär uppdraget som socialpedagog?

Vi är en del av det nära arbetet med elev, vårdnadshavare och andra aktörer såsom socialtjänsten, ungas psykiska hälsa (UPH) och BUP för att minska den problematiska skolfrånvaron. Vårt fokus ligger på de elever som har mellan 50 och 100 procent frånvaro.

För att skolorna ska kunna erbjuda det sammanhållna, individanpassade, flexibla stöd som krävs för att nå de elever som är i störst behov av detta så anställdes fyra socialpedagoger centralt och vi är utplacerade på de fyra kommunala högstadieskolorna i kommunen. I vårt uppdrag ingår också att vara behjälpliga med elever i årskurs 6, inför övergången till högstadiet.

Vi erbjuder en bredd av insatser, som till exempel samverkansmöten, hembesök, hämtning till skola, aktivitet utanför hem och skola, eget skolnärmande pass i skolan och närvarostöd i klassrum. För att matcha rätt insats i rätt tid görs en bedömning av var eleven befinner sig i sin skolnärmande process, vilket vi gör kontinuerligt.

Du är också samordnare för de fyra socialpedagogerna som arbetar på var sin av våra högstadieskolor. Vad innebär det uppdraget?

Jag som samordnare tar tillsammans med enhetschef för barn- och elevhälsan, samt socialpedagogkollegor, fram gemensamma arbetssätt, metoder och aktiviteter som ligger i linje med forskning och beprövad erfarenhet. Samordnaren arbetar tillsammans med skolans elevhälsoteam där processer och progression av ärenden följs upp. Samordnaren arbetar för att skapa aktiviteter och struktur som främjar ett skolnärmande och ökar elevernas skolnärvaro. Jag håller också i gemensamma professionsmöten för socialpedagogerna.

Vad har du för yrkesbakgrund, varför blev du intresserad av att arbeta med frånvarande elever?

Jag har provat på en del olika yrken under åren, bland annat produktionsledare, lageransvarig, inköpare, färdtjänsthandläggare, enhetschef inom hemtjänst samt enhetschef inom LSS. Intresset för tjänsten kom av att jag uppskattar att arbeta med ungdomar, jag har i många år varit ungdomsledare i en lokal fotbollsförening, något jag verkligen tycker om och när möjligheten kom att få jobba med ungdomar även professionellt så nappade jag direkt.

I Alingsås kommun är ”nytänkare” ett av våra kärnvärden som beskriver vad vi står för. Vad innebär det för dig att vara nytänkande?

Att tänka utanför boxen, inte vara rädd för att prova nya saker och arbetssätt. Visa öppenhet för oliktänkande.

För mig som socialpedagog innebär det framförallt att ställa sig frågan, vad kan jag göra för att ge stöd till elever som har problematisk skolfrånvaro, och sedan tänka brett, prova olika saker, leta djupt i ”verktygslådan” och skruva på koncept.

På vilket sätt kan du i arbetet som socialpedagog bidra till nytänkande i verksamheten?

Jag ser omvärldsbevakning som ett mycket bra hjälpmedel att tänka nytt i den verksamhet jag verkar i. Jag försöker så gott det går att följa forskning och samhällsdebatten och koka ner det till arbetssätt som är kompatibla med vår förvaltning och mitt uppdrag som samordnande socialpedagog.

Vad är det bästa med ditt arbete?

Det bästa är alla möten med olika människor, allt relationsbyggande, det är något jag uppskattar. Det finns utrymme att tänka stort och nytt. Jag upplever att skrattet ligger nära till hands i de olika sammanhangen jag verkar i. Jag trivs gott tillsammans med mina kollegor både centralt och lokalt ute på skolorna.

Du har nu arbetat en termin i det här uppdraget, vad har varit mest stimulerande hittills?

Det mest stimulerande är när en når fram till elever, när vi tillsammans skapar något bra, något som fungerar, som hjälper eleven till att få en högre närvaro. Att få eleven att börja hoppas på något. När eleven får känna känslan av att lyckas.

Vilket lärande är du inne i just nu, utifrån ditt uppdrag som socialpedagog och som samordnare?

För tillfället handlar det mycket om att genomföra omvärldsbevakning, hur jobbar våra grannkommuner? Vad har fungerat och vad har inte fungerat för dem hittills? Vi fyra socialpedagoger som är utspridda på kommunens högstadieskolor lär också av varandra och samarbetar när det dyker upp dilemman som en kan behöva stöd i.

Vad händer inom arbetet med elever med problematisk skolfrånvaro härnäst, utifrån vad ni socialpedagoger arbetar med?

Vi fortsätter att sätta oss in i arbetet på våra enheter, vi fortsätter att fortbilda oss genom att ta del av forskning inom området samt omvärldsbevakning. Arbetet med rutiner och riktlinjer gällande övergång från mellanstadiet till högstadiet och från högstadiet till gymnasiet kommer gå in i en mer intensiv period.