Erik Bjurström – förstelärare inom AI

Barn- och ungdomsförvaltningen satsar på utveckling av användningen av AI i våra verksamheter. Som en del i satsningen har vi inrättat en roll som centralt placerad förstelärare inom AI. Möt Erik Bjurström.

Vad innebär ditt uppdrag som central förstelärare inom AI?

Uppdraget består av två huvudsakliga delar. Den första handlar om kompetensutveckling. Jag har haft workshops, hållit i AI-Café och föreläsningar för både lärare och personal på fritidshem för att höja kunskapsnivån kring AI.

Den andra delen handlar om omvärldsbevakning. Jag håller mig uppdaterad på aktuell forskning och vad som händer inom området. Utvecklingen går otroligt snabbt och det medför både stora möjligheter och risker.

En viktig del av mitt arbete är att betona vikten av kritiskt tänkande, så att vi inte bara dras med i hypen utan är uppmärksamma på de utmaningar tekniken för med sig.

Vad har du för yrkesbakgrund, varför blev du intresserad av AI?

Jag är utbildad grundskollärare och började min yrkesbana 1996, så jag har snart arbetat 30 år inom skolan. Under 20 av dessa år har jag arbetat som lärare, främst med elever i behov av särskilt stöd i olika former, men jag har också tio års erfarenhet som rektor och utvecklingsledare. Sedan tre och ett halvt år tillbaka är jag lärare på en flexenhet på Stadsskogenskolan.

Mitt intresse för AI väcktes för ungefär tre år sedan när den generativa AI-tekniken blev tillgänglig för allmänheten. Jag upptäckte snabbt att detta var en teknik jag kunde använda i min yrkesroll. Sedan dess har jag fördjupat mig i vad tekniken innebär för läraruppdraget och hur den påverkar både skolan och elevernas lärande.

I Alingsås kommun är ”nytänkare” ett av våra kärnvärden som beskriver vad vi står för. Vad innebär det för dig att vara nytänkande?

Skolutveckling har alltid intresserat mig. Att vara nytänkande innebär för mig att vi måste vara öppna för nya saker som kan gynna vårt uppdrag och elevernas lärande. Samtidigt är allt som är nytt inte per automatik bättre. Att vara nytänkande handlar om att vara öppen för ny forskning och samhällsförändringar, men att sedan kritiskt granska om vi ska ta in det i skolan och göra pedagogik av det. Målet måste alltid vara att det ska gynna eleverna.

På vilket sätt kan du i arbetet som förstelärare bidra till nytänkande i verksamheten?

Eftersom jag har ett stort intresse för generativ AI använder jag det mycket i min egen praktik. Jag testar vad som fungerar och vad som inte gör det. Det handlar inte primärt om att spara tid, vilket gärna framförs som ett argument från de som tillhandahåller olika AI-tjänster, utan om att använda tekniken för att förstärka elevernas lärande.

Min roll är att testa, utvärdera kritiskt och sedan dela kunskapen vidare till kollegor i kommunen. Jag vill hjälpa andra lärare att hitta sina ingångar och se i vilka arbetsprocesser AI kan stärka deras yrkesroll och undervisning.

Vad är det bästa med ditt arbete?

Det absolut bästa är mötet med eleverna och att få vara en del av ett så viktigt sammanhang som skolan är. Men jag uppskattar också samtalen med kollegor där vi tillsammans kan vrida och vända på gemensamma utmaningar. Att hitta strukturer och nya vägar som gynnar elevers lärande är väldigt givande.

Du har nu arbetat snart en termin i det här uppdraget, vad har varit mest stimulerande hittills?

Uppstartsdagen i augusti var väldigt rolig. Då fick jag och mina kollegor möjlighet att berätta om hur vi hittat användningsområden för AI. Det har också varit väldigt stimulerande att föreläsa för förstelärarnätverket, fritidshemspersonal och att komma ut till olika arbetslag. Det är roligt att vi lär oss mer om detta tillsammans.

Vilket lärande är du inne i just nu, utifrån ditt uppdrag som förstelärare?

Just nu lägger jag mycket tid på att ta del av forskning om AI i skolan. En fråga som många undersöker – och där resultaten just nu inte är speciellt samstämmiga – är om användningen av generativ AI faktiskt gynnar elevers lärande. Det man ser hittills är att det krävs en hel del handpåläggning av pedagoger för att det ska bli bra. Jag funderar mycket på hur jag som lärare kan skapa uppgifter där AI stöttar lärandet, men också hur vi hanterar situationen när eleverna själva använder verktygen. Det börjar komma intressant forskning nu som belyser både möjligheter och fallgropar.

Vad händer inom AI-utvecklingen inom barn- och ungdomsförvaltningen härnäst?

Det finns olika arbetsgrupper som tittar på kommunens nästa steg. Efter vår uppstartsdag i augusti var det ganska många arbetslag som arbetade vidare med en kortare kurs som jag tagit fram. Lärarna svarade också på några frågor och av svaren blev det tydligt att många önskar ett gemensamt AI-verktyg med större möjligheter än de vi har tillgång till idag. Jag hoppas att vi snart har en sådan lösning på plats. Det skulle vara gynnsamt för att fler pedagoger ska kunna öka sin kunskap, utforska möjligheterna men också förstå riskerna, något man måste utforska praktiskt för att verkligen förstå.