Utveckling

 

Skolans utveckling i Hemsjö

 

Kyrkolagen av år 1686 stadgade att klockare skulle vara boklärd och kunna sjunga och skriva för att kunna undervisa församlingens ungdom. Men det blev nog inte mycket bevänt med denna undervisning. Visserligen påbjöds att där klockare ej ensam kunde sköta undervisningen skulle särskilda skolmästare tillsättas. Där det fanns skolor var de i regel tillkomna på enskilt initiativ, annars fick man klara sig med tillfällinga lärarkrafter där sådana stod tillbuds.

1817 hade socknen återvunnit de på Lärkeskog belägna hemmanen, Bergsjödal och Bränne broar. Man beslöt att använda skatten från dessa hemman till avlöning åt en lärare.

Klockare Andreas Mattsson antogs till skolmästare. Barnundervisningen skulle ta sin början efter den metod, som följdes vid Alingsås landsförsamlings skola. Barnen indelades i klasser och undervisningen pågick vissa dagar i veckan kl 8-12 och 13-16. Denna undervisning fortsatte några år.

1821 tillkom den första skolbyggnaden. En framsynt bonde, Andreas Bengtsson i Edsås, tog intiativet och skänkte socknen ett skolhus på egen bekostnad. Det första skolhuset låg öster om Hemsjö gamla kyrka.

1842 års skolstadga krävde kompetens av lärarna. Sven Svensson ägde socknens förtroende och år 1845 beslöt man att bevilja ett anslag så Svensson kunde genomgå  seminariet i Skara. Lönen blev 300 riksdaler, en tunna råg och en halv tunna korn tills dess odlingsbar jord kunde beredas honom.

1862-63 byggdes skolan vid kyrkan ( nuvarande expedition och personalutrymme, Almen).  Man tog tillvara virke från den gamla kyrkan.

 

1862 mottogs av Andreas Bengtsson i Edsås en donation på 3000 riksdaler till bespisning av fattiga barn. Många barn uteblev från undervisningen därför att de inte hade någon mat att ta med sig. Donationen tillkom för att ingen skulle utebli av denna orsak.

1868 skulle "de privata småskolorna" upptas och avlönas av skolkassan.Barnen fick gå hem till någon som kunde undervisa i läskonsten. Det var alltså ingen skola i vanlig bemärkelse. De skulle läggas på tre stationer, som borde förläggas på eller nära Hagtornsslätt, Bäck och Bohus, av vilka den i Bohus skulle ha läsning under hela lästiden eller åtta månader, men de andra två halva tiden vardera. Meningen med dessa skolor var dels att befria de små barnen från lång skolväg, dels att folkskolan ej blev överbefolkad.

Barnen i småskolan skulle inhämta det i folkskolestadgan föreskrivna minimimåttet av kunskaper innan de fick övergå till den egentliga folkskolan. Inget barn skulle i folkskolan intas, som ej kunde hjälpligen stava.

1871 beslöts att sockenmagasinet skulle flyttas till Västra Bodarne och inrättas till skolhus.


1877
stod småskolan vid kyrkan färdig och 1881 beslöt man bygga skolan i Lida. Johannes Andresson i Lida lovade att ställa tomt till förfogande. Den togs i bruk 1882.

Vid kyrkskolan inrättades slöjdundervisning år 1887

I början av 1892 fick Västra Bodarne fast små- och folkskola med samma lärare och varannandags läsning


1901
frivillig fortsättningsskola i kyrkskolan. Minst 10 elever måste delta i undervisningen.

1903 Västra Bodarne kvinnlig slöjd.

1904 Ny skola i Angsjön.

1917 Lida ny skola.

1921 Nytt skolhus i Västra Bodarne.

1923 Kvinnlig slöjd i Lida skola.

1925 Betygsböcker.

1926 Fortsättningsskolan obligatorisk.

1931 Lida skola delas i små- och folkskola.

1938 Nuvarnde kyrkskola färdig.

1940-talet Lida skola läggs ner.

1950 Angsjöns skola läggs ner.

Källa: Hemsjö Hembygdsförening

 

En anekdot:

1821 stod den första skolan i Hemsjö klar, vid den gamla kyrkplatsen.

1827 hade herren till Nääs, Peter Wilhelm Berg betalat och byggt Nääs Folkskola. Då kom det en skrivelse till de styrande i Hemsjö, ett erbjudande. Det fanns platser kvar så att de kunde skicka barn från Hemsjö till Skallsjö. Hemsjö tackade för erbjudandet och meddelade att de redan ordnat sin skolfråga.

Källa: Hämtat från ett gammalt protokoll