Nolhaga slott

Nolhaga (Nordhaga) finns omnämnt sedan 1500-talet. Tillsammans med Sörhaga bildade gården en by med namnet Hage eller Hagen.

När Jonas Alström (adlad Alströmer 1751) återvände till hemstaden Alingsås 1723 från sin långa vistelse i England och studieresor i Europa köpte han Nolhaga och flera angränsande gårdar och bildade Nolhaga säteri. Tillsammans med Alingsås manufakturverk inne i Alingsås drev Jonas Alström Nolhaga med flera ekonomibyggnader, åkrar, odlingar för medicinalväxter, tobak och färgväxter för textilindustrier i staden, pipbruk, tegelbruk, sågar, kvarnar och en klädesstamp. På Nolhaga gjorde han också experiment med potatisodling och får- och getavel.

Vid slutet av 1720-talet uppfördes en mangårdsbyggnad på samma plats där nuvarande slottet ligger. Det var en tvåvåningsbyggnad av trä med hög stenfot och ett 20-tal rum.

Efter Jonas Alströmers död 1761 köptes godset på auktion av sonen August som strax efter sålde till sin bror Johan. Senare övetog dennes dotter Sara Magdalena Nolhaga. År 1801 såldes Nolhaga till major Volrath Tham som 1813 sålde till sin svåger Jean Adelsköld.

Nolhaga bytte ägare ytterligare några gånger tills Claes Adelsköld, son till Jean Adelsköld och född på Nolhaga, köpte godset 1877. Egendomen var då mycket förfallen efter ständiga ägarbyten och man-gårdsbyggnaden i så dåligt skick att den måste rivas.

Claes Adelsköld var major i Väg- och Vattenbyggnadskåren och byggde järnvägar i Sverige. Han var också riksdagsman, ledamot i Vetenskapsakademin, författare, amatörfotograf och konstnär.
Som ny ägare rustade Claes Adelsköld upp hela Nolhaga.

Vid denna tid bestod Nolhaga av 400 tunnland åker, 300 tunnland äng och 2 000 tunnland skog. Av 5 tunnland anlades en vacker trädgård och planterades 9 000 träd och buskar till bl a en fruktträdgård, två orangerier, bersåer och växthus. Claes Adelsköld sprängde ut Klämman ytterligare och lät leda vatten härigenom från Bolltorp till bevattning, fontäner och brandposter. Han muddrade kanalerna, rustade upp ladugården och andra ekonomibyggnader.

Det nuvarande slottet byggdes 1879-1880. Det ritades i en italiensk nyklassiskt villastil av Adrian Peterson, arkitekt i Göteborg. På bottenvåningen fanns en vestibul, matsal, kök och tre gästrum. Första våningen hade en vestibul och runt den låg den stora salongen med spegelspisen och kabinett på ömse sidor. Här fanns också bibliotek, arbetsrum, biljardsalong, förmak, sovrum samt toalett och badrum. Högst upp fanns sovrum, gästrum och betjäningens rum. Från en laternin på taket strömmade dagsljuset ner i vestibulerna genom mattslipade glasskivor i golvens mitt.

Claes Adelsköld ägde Nolhaga till 1887 då han sålde säteriet till grosshandlare Julius Lindström i Göteborg. Sedan bytte Nolhaga ägare ytterligare några gånger. År 1921 delades egendomen i Gamla Nolhaga (huvudgården) och Nya Nolhaga. Samma år köpte Alingsås stad Gamla Nolhaga med slottet och angränsande park. Nolhaga slott har haft olika funktioner, bland annat som pensionat på 1930-40-talen, flyktingläger och nödbostäder. Mellan 1951 och 1969 fanns Landstingets handelsskola i slottet.

Mellan åren 1970 och 2003 hyrde Kulturnämnden slottet för sin Konsthall med tillhörande verkstad för konstpedagogisk verksamhet. Konsthallens användes också för konserter, föredrag och konferenser. Det lilla sydvästra rummet är kommunens vigselrum. Väggarna där är klädda med en serie franska panoramatapeter tryckta i Paris av firma Dufour & Leroy 1824. Dessa hängde tidigare i salongen med spegelspisen och var mycket populära i högreståndsinredningar under början av 1900-talet.