Är du utsatt för våld i en nära relation

Den som utsätter dig kan exempelvis vara din flickvän eller pojkvän, din partner, någon eller flera släktingar eller familjemedlemmar. Socialtjänsten finns till för att hjälpa dig. Du har rätt till samma stöd oavsett kön, sexuell läggning, etnicitet, religion, ålder och funktionsförmåga. Vi är vana att möta personer som lever med våld.

Texten uppdaterad 2023-11-13

Du förtjänar ett liv fritt från våld

En relation ska få dig att må bra och bygga på ömsesidig respekt – inte på kontroll, hot eller förnedring. Relationer kan se olika ut. Det kan vara en kärleksrelation, familjerelation eller vänskapsrelation.

Har du varit utsatt för eller upplevt våld är det viktigt att prata om det. Det kan vara svårt att berätta om, men om du vågar berätta finns det mycket stöd, hjälp och skydd att få.

Tänk på att det aldrig är ditt fel om någon gör dig illa. I grunden handlar våld i en nära relation om att någon tar sig rätten att ta makt och kontroll över ditt liv. Du är inte ensam. Och glöm inte – du är värd att må bra.

Vad är våld?

Våld kan ha olika uttryck och vem som helst kan bli utsatt för våld i en nära relation – oavsett kön, sexuell läggning, etnicitet, funktionsförmåga eller ålder. Om någon får dig att känna dig värdelös och dålig, fundera då över de här frågorna.

  • Är jag rädd?
  • Känner jag att jag inte är bra nog, vad jag än gör?
  • Blir jag kallad fula och elaka saker?
  • Försöker någon ha koll på vad jag gör och var jag är?
  • Har någon förstört mina saker med flit?
  • Har någon tvingat mig att göra något jag egentligen inte ville göra?
  • Blir jag hindrad från att göra saker som jag vill göra?
  • Är det någon annan som bestämmer vad vi eller jag ska göra?
  • Skyller någon sitt elaka beteende på något annat, till exempel alkohol, kärlek eller något jag gjort?
  • Har någon annan kontroll över mina pengar?
  • Anpassar jag mitt beteende för att någon i min omgivning inte ska bli arg?
  • Undviker jag att säga emot?
  • Kritiserar eller förödmjukar någon mig inför andra?
  • Är min partner svartsjuk?
  • Anklagas jag för att vara otrogen eller flirta med andra fast jag inte gör det?
  • Har jag blivit slagen eller hotad?
  • Känner jag mig pressad att ha sex eller ha sex på ett sätt jag inte vill?
  • Får någon mig att undra över om saker faktiskt har hänt?
  • Har någon hotat att outa min sexualitet?
  • Slår någon närstående våra barn?
  • Förhindras jag att ta nödvändig medicin?
  • Använder någon min funktionsvariation mot mig, som att lämna mig på platser jag inte själv kan ta mig ifrån?

Om du känner igen dig i frågorna är det troligt att du är i en relation du inte mår bra av och att du är utsatt för våld. Våld är aldrig ett uttryck för kärlek. Risken finns också att våldet blir allvarligare över tid. Behöver du hjälp finns den att få. Kontaktuppgifter till Socialtjänsten och andra verksamheter, som har stor kunskap om våld och kan hjälpa dig, hittar du i kontaktrutan.

Barn mår inte bra av att växa upp i våldsamma miljöer

Har du barn som även de är utsatta? Varken du eller dina barn mår bra av att leva i våld. Barnen drabbas av att leva med våld i familjen. De både ser och hör. Att växa upp med våld eller hot om våld i hemmet skapar känslor av otrygghet. Oro, ångest, stress och aggressivitet är vanligare hos barn som blivit utsatta för våld i hemmet än hos andra barn. De riskerar också att normalisera våldet och på sikt att antingen utöva eller bli utsatt för våld i nära relation.

Barnen kan också få hjälp. Socialtjänsten kan hjälpa till med olika stödinsatser som samtalshjälp eller skydd.

Varför det är viktigt att ta sig ur relationen

Att bli utsatt för våld i en nära relation påverkar din hälsa. Förutom akuta skador på och i kroppen kan det exempelvis leda till att du får långsiktiga psykiska besvär, problem med självtillit, att du blir sjukskriven, att du får akuta bostadsproblem och att du blir skuldsatt. Ångest, depression, riskbruk av alkohol och problem med minnet är vanligt bland personer som blivit utsatta för våld i en nära relation.

Du kan få hjälp att ta dig vidare och prata med någon som kan förstå din situation. Ta kontakt med socialtjänsten, sjukvården eller en kvinno- eller brottsofferjour.

Tips och råd

Det finns några saker du kan göra för att hjälpa dig själv. Kom ihåg – det är aldrig ditt fel. Det är den som utövar våld som bär ansvar för sina handlingar.

  • För gärna dagbok, det är en bra hjälp för minnet.
  • Berätta för någon – dina vänner vill att du ska ha det bra.
  • Är du skadad är det bra om du får dina skador dokumenterade av en läkare.
  • Spara eventuella hot som du får i telefonsvarare, mejl eller sms. De är viktiga bevismaterial vid en eventuell polisanmälan.
  • Tänk på att det tar tid att bearbeta trauman. Var snäll mot dig själv.

Enhet vuxna

NULL

Avdelning vuxna, Socialförvaltningen

Anders Hjälm

NULL

Enhetschef, Enhet vuxna, Socialförvaltningen

Socialförvaltningen

NULL

Socialförvaltningen