Ilze Norman, familjeterapeut på Föräldrarådgivningen.
Ilze Norman arbetar på Föräldrarådgivningen i Alingsås.

”Alla behöver stanna till ibland och reflektera över vart de är påväg”

Är du nyfiken på vad Föräldrarådgivningen gör? Läs intervjun med Ilze Norman, familjeterapeut på Föräldrarådgivningen i Alingsås.

Ilze Norman är en av familjeterapeuterna som arbetar på Föräldrarådgivningen och som träffar föräldrar och barn som kommer dit. Hon har arbetat på Föräldrarådgivningen sedan starten för elva år sedan, 2002, och menar att föräldrars viktigaste uppgift är att skapa en trygg tillvaro för sina barn. Hon berättar också att föräldrar inte behöver ha allvarliga problem eller vara med om en tragedi för att vara välkomna till Föräldrarådgivningen. Till Föräldrarådgivningen kan även den förälder, styvförälder eller annan omsorgsgivare vända sig, som vill få möjlighet att reflektera kring vardagskonflikter och andra situationer där föräldrarollen är aktuell. Ilze Norman är i grunden lärare och socionom, och därefter vidareutbildad bland annat inom barnorienterad familjeterapi. Hon är även handledare och utbildare inom psykoterapi.

Varför ska man söka sig till Föräldrarådgivningen?
Om en förälder vill arbeta med att förbättra oönskade mönster i familjen. Sedan kan det också vara när ens barn kräver lite extra och om föräldern inte riktigt vet om den räcker till eller klarar av det. ”Hur ska jag bemöta mitt barn?” och ”Vad är viktigt för mig som förälder att utveckla för att kunna vara en bättre förälder?” – det är vanliga frågor på Föräldrarådgivningen.

När är det dags att vända sig till Föräldrarådgivningen?
När det känns som att man har provat allt man kommer på för att förbättra sin situation, men problemen uppstår ändå. När det finns ett behov av att en tredje person hjälper till i processen. När det känns som att man har fastnat i ett oönskat mönster.

Vad kan ett oönskat mönster vara?
Det kan till exempel vara att föräldrarna bråkar alldeles för ofta sinsemellan kring olika syn på barnuppfostran. Eller att jag som förälder kanske använder mig alldeles för mycket av belöning och straff. Eller att föräldrarnas samspelsmönster innehåller kränkningar och hot, gentemot varandra eller mot barnen. När olikheter upplevs som ett hinder.

Vad är den vanligaste anledningen till att föräldrar kontaktar er?
Det är väldigt olika. Men en av de vanliga anledningarna är att ”vi föräldrar behöver prata ihop oss om hur vi ska samarbeta på ett annat sätt än vi gör just nu, för vårt barns bästa.” Det är ofta separerade föräldrar som funderar kring hur de  ska fortsätta att vara föräldrar tillsammans fast de inte längre bor under samma tak. Och när man upplever att ens barn behöver mer än vad man som förälder har förmåga att ge. ”Mitt barn kräver alltför mycket uppmärksamhet” är ett vanligt samtalsämne på Föräldrarådgivningen.

Vad vill du säga till den som upplever svårigheter i familjen och i föräldrarollen, men som tvekar kring att ta steget och kontakta er?
Det skadar ju inte att ringa! Sedan tror jag att vi tillsammans kan hitta en väg som passar personen som vänt sig till oss. När man pratar och resonerar tillsammans kommer personen ofta själv på en lösning. Jag skulle vilja säga att det är en styrka att fråga efter hjälp då den behövs. Varför skall man inte använda sig av den möjligheten om den ges?

Tror du att många upplever att det är tabu att vända sig till Föräldrarådgivningen?
De senaste åren har jag verkligen inte upplevt det. Tidigare tyckte jag att för en del som kom till Föräldrarådgivningen, var det svårt att erkänna att ”jag klarar inte av min föräldraroll”. Men nu har jag märkt att fler och fler föräldrar upplever det som en trygghet och styrka att använda sig bland annat av Föräldrarådgivningen. Jag ser det som något positivt att söka ett forum för att reflektera kring sin egen föräldraroll.

Kan en förälder komma ensam, alltså utan att barnets andra förälder vet om det (om det finns fler än en förälder)?
En förälder kan komma ensam, och det förekommer.  Men helst vill vi att båda föräldrarna kommer, om det finns möjlighet till det (och om det finns två föräldrar), för vi ser att det är bra för barnen.

Hur går ett besök på Föräldrarådgivningen till?
När det är bara vuxna är det samtal på en timme och en kvart till en och en halv timma. Nästan alltid vill vi träffa de vuxna först och samtala kring den eventuella hjälp som vi på Föräldrarådgivningen skulle kunna ge. Tillsammans med föräldrarna skapar vi ett uppdrag att arbeta med och en plan, som vi följer upp under våra nästkommande träffar.

Hur ser det ut i lokalerna på Föräldrarådgivningen?
Vi är lokaliserade i ett väldigt trevligt, mysigt gammalt hus. Lite hemtrevligt och samtidigt tydligt utformat för verksamheten. Det finns ett litet väntrum. Det finns en stor whiteboard på väggen i varje samtalsrum för att vi ska kunna rita och skriva, det använder vi oss mycket av. I några rum finns det tillgång till målarfärger eller andra tillbehör som behövs.

Vilken är den första frågan som föräldrarna får?
Vid nybesök inleder vi alltid med några ord om vem vi är, hur det kommer att gå till, hur länge vi ska vara här. Och sedan är vi nyfikna på vad föräldrarna har tagit med sig för fråga eller bekymmer: ”Kan ni berätta om situationen som har lett till att ni har kommit hit?”

Fokuserar ni mest på problem?
Vi fokuserar på var det finns resurser och krafter för att uppnå en önskad förändring.

Människor vänder sig till oss när det är någonting som man vill ändra på. Vi tror att den goda erfarenheten är det som man vill ha mer av. Man kan titta på problem genom att prata om: ”hur vill jag ha det istället?”. Och genom att prata om hur jag vill ha det, vad jag behöver, vad som är absolut nödvändigt för mig, hur jag vill samspela, vad som passar mig, vad som inte passar mig – då kommer jag till min egen lösning på problemet.

Ibland är det nödvändigt sitta och prata om det konkreta problemsituationen, men då tänker jag för att komma vidare, för att inte fastna i det … om vi ska sitta och bara prata problem blir det inte lustfyllt att komma vidare.

När blir en kontakt med er lyckad för föräldrar och barn?
Jag tror att det är när föräldrar och barn känner sig väl bemötta, lyssnade på och vägledda. Det behöver inte betyda att alla bekymmer har löst sig. Det gör inte alltid det, och det kanske inte alltid är möjligt. Människor vill känna sig tagna på allvar, och de vill ha några nya verktyg i sin verktygslåda för att kunna hantera sin livssituation eller sin familjesituation på ett bättre sätt.

Vad är det viktigaste som föräldrar ska ge sina barn?
En trygg tillvaro. Omsorg självklart, både känslomässig och fysisk omsorg. Se och höra sitt barn, och bekräfta sitt barn. Hjälpa barnet att bli en mer självständig individ och upptäcka sina värden, resurser och förmågor.

Vad är en trygg tillvaro för ett barn?
Att det finns en ömsesidig tillit i familjen. Att det finns både vägledning och frihet, att det ibland finns glädjestunder, ibland kanske mer allvarliga diskussioner kring värdegrunder. Att barn alltid kan lita på att ”min förälder stöttar mig”. Och i de flesta fall är det ju så.

Varför ligger familjeterapin dig varmt om hjärtat?
Jag tror på relationer, på att vi skapas och utvecklas i våra relationer. Familjen och relationer är en kraft, det är ett system som ska jobbas på. Man kan inte ta för givet att det ska fungera av sig självt. Det är en ansträngning. Det är kärlek, känslor, glädje – men även ett arbete som kräver insatser, våra egna insatser, och det kräver samarbetsförmåga och lyhördhet. Och det är en glädje att vara med i processen och hjälpa till om någon vill reflektera kring sina relationer.

Att stanna till och reflektera kring ”vart är vi påväg”, det behöver egentligen alla göra då och då. Men ibland när man inte har haft möjlighet att sätta sig och fundera och prata med varandra, och det har gått för lång tid när vi bara kör på, då kanske vi hamnar i en situation där vi tänker att: ”Men herregud, vad gör den andra – den andra gör inte alls som jag hade tänkt mig”. Då kanske vi på Föräldrarådgivningen kan komma med i bilden, och vara en tredje samtalspartner, en vägledare.

Vad är det för skillnad mellan Föräldrarådgivningen och Famljerådgivningen?
Vi jobbar med hela systemet, föräldrar och barn. Ibland utvidgar vi det till dem som behöver träffas – föräldrarnas syskon, mor- och farföräldrar eller andra viktiga vuxna. Om det visar sig att det bara är parrelationen som det handlar om, då rekommenderar vi paret att kontakta Familjerådgivningen. Det är inte alltid som den gränsen är så tydlig. Men vi skulle inte påbörja arbetet om det handlar bara om parrelationen. Och sedan har många blivit hänvisade till oss från Familjerådgivningen, för att det handlar om föräldrarollen.

Hur är det att arbeta på Föräldrarådgivningen?
Det är en ära att bli insläppt i människors livsberättelser och få komma in och hjälpa till. Jag tycker att det är ett ansvarsfullt arbete och det känns bra att delta i det.