Så här går mötet på Kommunfullmäktige till

1. Öppnandet av mötet

Sammanträdet förklaras öppnat av ordföranden och alla hälsas välkomna. Ordföranden leder fullmäktiges sammanträden och ansvarar för ordningen.

2. Upprop

Sekreteraren förrättar upprop enligt en uppropslista som innehåller samtliga ledamöter. Ledamöter som inte är närvarande representeras av en ersättare (naturligtvis tillhörande samma politiska parti) som räknas upp i turordning från uppropslistan. Finns inga ersättare blir det tomt på den platsen. Slutligen konstaterar ordföranden hur många beslutsfattande ledamöter som deltar på mötet.

3. Protokolljustering

Ordföranden bestämmer när och var protokollet från sammanträdet ska justeras samt vilka två ledamöter (justerande) som ska justera tillsammans med ordföranden. Vid justeringen ser de till att protokollet stämmer med vad som hände vid sammanträdet.

4. Allmänhetens frågestund

Innan ärendena behandlas kan under vissa fullmäktigesammanträden mötet ajourneras (avbrytas) och allmänhetens frågestund hållas. Vid följande sammanträden med fullmäktige ska detta ske

  • när fullmäktige behandlar årsredovisningen (observera att frågorna ska
  • beröra förra årets räkenskaper och verksamhet.)
  • när fullmäktige behandlar kommunprogrammet (tidigare kallat budgeten)
  • samt när facknämnderna redogör för sina respektive verksamheter.

Ordförande och vice ordförande i fullmäktige och i kommunstyrelsen kan besluta att allmänhetens frågestund kan förekomma även i andra fall. Om frågan inte rör det aktuella ämnet kan ordföranden avvisa frågan. Ordföranden och vice ordföranden kan kalla förtroendevalda eller tjänstemän för att lämna upplysningar under frågestunden. I kungörelsen till dessa sammanträden framgår det att allmänhetens frågestund ska förekomma.

5. Ärendens behandling

Fullmäktige behandlar ärendena i den turordning som de har tagits upp i kungörelsen, men fullmäktige kan besluta att ändra turordningen för ett eller flera ärenden. Ett ärende kan behandlas på följande sätt:

  • Ordföranden läser upp ärendebeskrivningen, dvs bakgrunden till ärendet.
  • Ordföranden redogör för hur ärendet beretts.

Beredningen är en förberedelse av ett ärende före beslut i fullmäktige. Det finns ett beredningstvång som innebär att i princip varje ärende i fullmäktige måste beredas av den nämnd till vilken ärendet hör och sedan av kommunstyrelsen. Brådskande ärenden, val, avsägelse av kommunalt uppdrag (när någon vill lämna sitt förtroendeuppdrag), behandling av revisorernas granskning av verksamheten, kan avgöras utan beredning. En folkomröstning eller en opinionsundersökning kan vara ett led i en beredning liksom att sända ett ärende på remiss till annat organ för yttrande. Efter att saken beretts i t ex en nämnd har kommunstyrelsen fattat ett beslut med ett förslag till beslut vilket nu behandlas av fullmäktige.

  • Ordföranden redogör för förslaget till beslut.
  • Ordföranden frågar ledamöterna om ärendet kan anses föredraget (redogjort).
  • Ordföranden frågar om någon av ledamöterna önskar yttra sig.

Yttrande i kommunfullmäktige: Vilka har rätt att yttra sig under sammanträdet?

  • alla ledamöter och tjänstgörande ersättare
  • ordförande och vice ordföranden i en nämnd vars verksamhet berörs i ärendet
  • ordföranden i en nämnd eller i en fullmäktigeberedning eller någon annan som besvarar en interpellation eller en fråga (se sid. 17) får delta när svaret behandlas
  • kommundirektören
  • revisorerna vid behandling av revisionsberättelsen, årsredovisningen
  • när fullmäktige behandlar ett ärende som berör revisorernas egen förvaltning,
  • fullmäktiges sekreterare får yttra sig om lagligheten av det som förekommer vid sammanträdena.

Ledamöterna räcker upp handen om de vill yttra sig i ärendet och ordföranden upprättar en talarlista som följs i tur och ordning tills den är tom. En talare får inte avlägsna sig från ämnet utan måste efter rättelse av ordföranden återgå till frågan. Om inte detta sker får ordföranden ta ifrån honom ordet. Ingen får avbryta en talare under hans anförande. Ledamöterna har rätt till replik (bemötande, gensvar) direkt efter en talares framförande som t ex berört ledamotens ämne eller tidigare yttrande. Ledamöterna anför ofta olika typer av förslag till beslut, s k yrkanden. Det finns flera typer av yrkanden:

Återremiss Ledamoten vill att ett ärende ska återgå till kommunstyrelsen eller en nämnd, för ytterligare utredning.

Bordläggning Ledamoten vill att behandlingen av ett ärende skjuts upp (vilar) till kommande sammanträde. I fullmäktige bordläggs ett ärende om minst 1/3 av de närvarande ledamöterna begär det.

Bifall Ledamoten instämmer i någon annans yrkande eller kommunstyrelsens förslag.

Avslag Ledamoten säger nej till begäran om beslut i visst ärende.

Ändring Ledamoten begär en ändring i ett förslag. Om t ex ett bidrag i ett förslag uppgår till 20 000 och ledamoten vill ändra det till 15 000 yrkar ledamoten på ändring i förslaget.

Tillägg Ledamoten vill att fullmäktige ska fatta ytterligare ett beslut i ärendet och begär då ett tillägg.

Ajournering Ledamoten vill att sammanträdet avbryts eller att en del av sammanträdet skjuts upp.

6. Avslutad debatt och genomgång av yrkandena:

När den siste talaren sagt sitt säger ordföranden: ”Talarlistan är blank. Är fullmäktige redo för beslut?” Därmed är överläggningen avslutad. Ordförande går igenom de yrkanden som framställts under överläggningen och kontrollerar att de uppfattats korrekt. Genomgången befästes med ett klubbslag och därefter får inget yrkande ändras eller återtas om inte fullmäktige medger det enhälligt.

7. Proposition

Fullmäktige måste ta ställning till varje yrkande och förslag som uppkommit under sammanträdet. Ordföranden lägger därför fram förslag till beslut, dvs ställer proposition på framställda förslag och yrkanden. Ordföranden ska framföra förslaget så att det kan besvaras med antingen ja eller nej.

Ordföranden frågar: - ”Bifaller eller avslår fullmäktige kommunstyrelsens förslag? Bifaller eller avslår fullmäktige Anna Anderssons yrkande?” Mötesdeltagarna ropar därefter ja eller nej beroende på vilket förslag de stödjer. En ledamot kan avstå från att delta i ett beslut. Ledamoten måste dock anmäla detta till ordförande innan beslutet fattas, annars anses ledamoten ha deltagit i beslutet. Ordföranden avgör om nej- eller ja-rösterna överväger och fastställer beslutet med ett klubbslag. Detta förfarande kallas acklamation.

8. Votering - omröstning

Om en ledamot innan ordföranden hunnit befästa beslutet med ett klubbslag begär omröstning genom att utropa votering ska detta ske. Varje ledamot i fullmäktige har en röst och ledamöterna avger sina röster efter upprop enligt uppropslistan. Ordförande avger alltid sin röst sist. Ledamöterna har normalt rätt att avstå från att rösta, vilket ordföranden inte kan göra vid lika rösttal då hans utslagsröst är avgörande. Annars bestäms utgången genom enkel majoritet (dvs förslaget vinner om det har mer än 50 % av rösterna). Omröstning sker öppet utom i ärenden som avser val. Omröstningen befästes med ett klubbslag och därefter får ingen röst ändras eller återtas. Sedan sker röstsammanräkning och ordförande meddelar hur röstningen utfallit. Om oenighet uppstår om resultatet av omröstningen ska en ny omröstning ske omedelbart.

9. Reservationer

En förtroendevald kan reservera sig mot ett beslut, dvs visa att han/hon inte håller med om det som beslutats. En ledamot kan bara reservera sig om hon/han har deltagit i beslutet. Har ledamoten avstått från att delta i beslutet får hon/han inte reservera sig. Ledamoten kan reservera sig utan att kräva att fullmäktige ska fatta ett annat beslut. En ”blank” reservation är utan motivering och oftast muntlig. En motiverad reservation kan vara muntlig men är den lång är det lämpligt att den är skriftlig. En skriftlig reservation ska senast inlämnas innan protokollet justeras. Andra reservationer ska anmälas innan sammanträdet (inte ärendet) avslutas.

10. Frågor, interpellationer eller motioner

Fråga

Definition:

Ledamöter och tjänstgörande ersättare i fullmäktige kan genom en fråga till ordföranden i kommunstyrelsen, en nämnd eller nämndberedning skaffa sig upplysningar om hur förvaltningen sköts. När en fråga besvaras får endast den frågande och den som svarar delta i debatten.
Innehåll:
En fråga ska ha ett bestämt innehåll, vara försedd med en inledande förklaring och avse ett ämne som hör till fullmäktiges, en nämnds eller en berednings område. Frågan ska beröra ett så begränsat ämne att den kan ges ett kortfattat svar. Den får inte avse ett ärende som rör myndighetsutövning mot någon enskild. Därför beslutar fullmäktige om frågan får ställas.
Formkrav:
Frågan ska vara skriftlig och undertecknad av den som ställer frågan. Svar på frågan behöver inte vara skriftligt.

Interpellation

Definition:

Om frågan kräver en utförligare motivering och ett längre svar ska istället en interpellation ställas. Det innebär att fullmäktigeledamöterna skaffar upplysningar om hur förvaltningen sköts av ordföranden i kommunstyrelsen, en nämnd eller en fullmäktigeberedning. Interpellationen ses som ett kontrollmedel som ledamöterna kan använda sig av för att kontrollera att verksamheten sker på ett riktigt sätt i de olika organen. När en interpellation ställs får alla fullmäktigeledamöter delta i överläggningen (vilket gynnar den politiska debatten).

Innehåll:

En interpellation ska avse ett ämne som hör till fullmäktiges, en nämnds eller fullmäktigeberednings område. Den får inte avse ett ärende som rör myndighetsutövning (Jmf om fråga). Den ska ha ett bestämt innehåll och vara försedd med motivering och bara ställas i angelägenheter av större intresse för kommunen. Fullmäktige beslutar om interpellationen får ställas.

Formkrav:

En interpellation ska vara skriftlig och undertecknad av den som ställer den. Den bör besvaras på det sammanträde som följer efter det att interpellationen ställdes. Svaret på interpellationen ska vara skriftligt och ingår bland övriga handlingar under det sammanträde då den ska besvaras.

Motion

Definition:

Genom att väcka en motion kan en fullmäktigeledamot ta initiativet till ett ärende som fullmäktige måste fatta beslut i. En motion ska beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att motionen väckts.
Formkrav:
Motionen ska vara skriftlig och undertecknad av den ledamot som ställer den.

11. Anmälningsärenden

Detta är en punkt som finns med på alla fullmäktigesammanträden. Här anmäls beslut av andra myndigheter. Hälsningar från vänorter, tack för uppvaktningar etc framförs också. Dessutom redogörs för inkomna fullmäktigeärenden samt hur de handläggs.

12. Avslutning

När ärendelistan är genomgången avslutar ordföranden mötet med ett klubbslag.