Sex goda råd vid byte av värmesystem

Råd 1: Jämför alla typer av värmesystem noggrant

Om du har en villa med ett vattenburet system i huset finns flera möjliga alternativ. Här är de vanligaste:

  • Fjärrvärme – låg investeringskostnad, bekvämt då ingen skötsel krävs. Bra alternativ för miljön. Finns bara i tätorter.
  • Pelletspanna – billigare än bergvärme, men kräver mer tillsyn och skötsel (räkna med 2 h per 4 veckor) jämfört med värmepumpar. Bra alternativ för miljön.
  • Bergvärmepump – bekvämt då ingen skötsel krävs, lång livslängd (20-30 år). Förbrukar relativt mycket el, vilket är en nackdel ur miljösynpunkt om elen kommer från icke förnybara energikällor.
  • Luft/vatten värmepump – billigare alternativ till bergvärmepump, kortare livslängd jämfört med bergvärmepump (15-20 år). Förbrukar mer el än en bergvärmepump, vilket är en nackdel ur miljösynpunkt.
  • Jordvärmepump – bra alternativ om du har stor tomtyta. Ofta billigare än bergvärme. Förbrukar relativt mycket el, vilket är en nackdel ur miljösynpunkt om elen kommer från icke förnybara energikällor.
  • Vedpanna – det överlägset billigaste alternativet av alla, men vedhuggning kräver mycket jobb. Miljövänligt under förutsättning att du eldar rätt och att pannan är miljögodkänd.
  • Solfångare – möjligt komplement till ovanstående värmesystem. Ger helt miljövänlig och gratis energi 20-30 år framåt i tiden.

Om villan istället har direktverkande el är alternativen färre, såvida du inte väljer att konvertera huset till vattenburet system. Alternativen är:

  • Pelletskamin
  • Luft/luft-värmepump
  • Solfångare – möjligt komplement till ovanstående värmesystem.

Jämför alla alternativ och gör ekonomiska kalkyler. Räkna på total investeringskostnad, det nya värmesystemets livslängd och möjlig besparing av värmekostnader som kan åstadkommas. Börja med att fundera på vad som är viktigast för dig – att ha ett miljövänligt värmesystem, eller ett bekvämt system med lite skötsel, eller ska systemet i första hand vara så billigt som möjligt?

Råd 2: Undersök alla sätt att spara energi i huset

Bäst lönsamhet ger bytet av värmesystemet om du kombinerar det med andra energisparåtgärder. Följande åtgärder har det gemensamma att de är billiga att göra samtidigt som de ger stora energibesparingar. Om det visar sig att bytet av värmesystem i huset blev för dyrt kan de i sig vara ett alternativ för att ändå åstadkomma minskade värmeräkningar. Gå igenom nedanstående checklista:

  • Tilläggsisolering. Har vindbjälklaget bara 5-10 cm isolering? Då kan det vara mycket lönsamt att tilläggsisolera. Att tilläggsisolera kostar 6000-12000 kr totalt och kan spara upp till 7000 kWh/år beroende på vindsytans storlek.
  • Byt till lågenergilampor. I en normalvilla sparar det 500-1000 kWh per år, vilket med nuvarande elpriser betyder en besparing på 600-1300 kr/år i en normalvilla.
  • Täta fönster och dörrar. Om det är otätt kan du byta tätningslister. Det är enkelt och billigt och sparar några hundra kronor per år i en normalvilla.
  • Sänk inomhustemperaturen. De flesta hus har inomhustemperatur på cirka +23°C. Den optimala temperaturen för att du ska känna dig aktiv och pigg är +21°C. Sänkt inomhustemperatur med en grad sparar 5 % av husets värmebehov. I en normalvilla betyder det en besparing på 500 kr/år i minskad värmekostnad.
  • Installera snålspolande duschhandtag i duschen för att spara varmvatten. Om ni är fyra personer som duschar mycket och ofta kan åtgärden ensam halvera varmvattenanvändningen och spara i storleksordningen 1500 kr/år.
  • Byt ut gamla termostater. Problemet med gamla termostaterna från 60-talet eller 70-talet är att de är okänsliga och reagerar långsamt på att värme i form av solljus, människor eller från värmepumpen kommer in i rummet. Det blir därför ofta onödigt varmt i rummet, och denna dyra, extra värme ger naturligtvis extra dyra värmeräkningar. Nya, så kallade elektroniska, termostater är mycket mer känsliga och reagerar snabbt på ändrad temperatur i huset. De kan därför spara allt från 5 till 20 % av husets hela värmeförbrukning beroende på hur gamla de befintliga termostaterna är.

Råd 3: Gör energisparåtgärder i rätt ordning

Rätt ordning för åtgärder är:

  1. Sänk husets värmeförbrukning genom energisparåtgärder (se checklista i punkt 2)
  2. Därefter – installera värmesystemet

Hela poängen är att du genom att sänka husets värmebehov kan installera ett värmesystem av mindre dimension, mindre ”storlek”. Som exempel kan ges att du genom olika energisparåtgärder (bl a tilläggsisolering, snålspolande duschhandtag) kunnat minska värmebehovet i ditt hus med totalt 7000 kWh/år. Nu behöver installatören av bergvärmepumpen bara sätta in en 9 kW bergvärmepump i ditt hus, istället för den 11 kW pump som annars hade krävts för att täcka husets behov av värme och tappvarmvatten. Skillnaden i elförbrukning mellan en 11 kW och en 9 kW värmepump kan betyda flera tusen kWh el per år. Det betyder en besparing på flera tusen kronor i minskade elkostnader per år, varje år under de närmaste 20-30 åren som bergvärmepumpen är igång i din villa. Mindre elförbrukning betyder också att du bidragit till bättre miljö och bättre hushållning med energi.

Råd 4: Skaffa siffror över husets förbrukning av energi, helst minst ett år bakåt i tiden

Detta är särskilt viktigt om du planerar att installera bergvärme eller jordvärme. Det är viktigt att bergvärmeanläggningen är precis rätt dimensionerad för det behov av värme och tappvarmvatten som ditt hus har. I en bergvärmeanläggning finns alltid en elpatron som går igång och värmer huset under årets kallaste dagar då värmepumpen inte räcker till. Om nu värmepumpen är underdimensionerad, det vill säga "för liten", kommer elpatronen behöva gå in och ta över pumpens funktion väldigt ofta, och inte bara under de kallaste vinterdagarna, utan även vid andra tider. Vid dessa tider betalar du fullt pris för elen, för närvarande 1,33 kr/kWh, jämfört med cirka 0,30-0,50 kr/kWh som elen kostar när värmepumpen är igång. En överdimensionerad, ”för stor”, pump får å andra sidan för lite att göra. Den behöver bara gå ett kort tag för att värma upp hela huset, för att sedan stanna för en paus. De många starterna och stoppen som överdimensioneringen resulterar i slitage på pumpen och förkortar dess livslängd. En värmepump mår bättre om den får gå under längre tider åt gången. En värmepump som är onödigt ”stor” drar också mer el jämfört med en mindre. Var därför noggrann när du uppger husets förbrukning av värme och tappvarmvatten för installatören. Det är dessa siffror hon/han använder för att beräkna en lämplig dimension för pumpen. Ge gärna förbrukningssiffror som sträcker sig åtminstone ett år tillbaka i tiden. Ange om du brukar snåla ibland med värmen. Brukar du elda i braskamin ibland? Ju bättre och mer noggranna siffror som installatören får, desto större är hennes/hans förutsättningar att beräkna en korrekt dimensionering för värmepumpen.

Råd 5: Fånga elboven

På kommunens Energirådgivning stöter vi ofta på husägare som har onormalt höga el- eller värmeräkningar. Orsakerna till de höga förbrukningarna kan vara flera. Ett tekniskt fel i en pump i en dricksvattenbrunn kan till exempel öka husets elförbrukning med 10000-20000 kWh/år. En gammal elslinga inlagd i ett stuprör eller i en garageuppfart kan orsaka en ”extra” – till synes oförklarlig - elkostnad på 10000 kr/år. Om husets energiförbrukning är misstänkt hög är inte den första prioriterade åtgärden att byta värmesystemet för att minska värmekostnaden. Istället bör felet som orsakar den höga förbrukningen letas och åtgärdas. Sedan kan ett mindre dimensionerat värmesystem installeras utifrån den nya, lägre energiförbrukningen. Återigen är det viktigt att göra åtgärder i rätt ordning.

Råd 6: Kontakta kommunens energirådgivare

Kontakta gärna kommunens energi- och klimatrådgivare.  Det finns mycket att vinna på att ta kontakten i ett tidigt skede innan installationer och åtgärder redan påbörjats. Rådgivningen är alltid gratis.

Energi- och klimatrådgivare
Telefon 0322 - 61 61 47