Tips om kompostering av köksavfall

Genom att kompostera kan du nästan halvera din sopmängd. Eftersom det minskar soptransporterna spar du energi och användningen av fossila bränslen minskar. Du får också fin näring till växter i krukan och trädgården.

I en kompost kommer olika typer av bakterier och svampar att bryta ner ditt organiska avfall till vatten och olika näringsämnen. För att processen ska kunna fungera krävs tillgång till syre, kol (kolhydrater) och kväve (proteiner). För varje del kväve behövs ca 30 delar kol. Grönt avfall och matavfall är mycket kväverikt. Därför behöver kol tillsättas. Genom att tillsätta träpellets eller sågspån tillförs kol i den form som krävs vid kompostering. Det är också viktigt att komposten hålls lucker. Blir den för blöt kommer det in fel mikroorganismer och komposten ruttnar och börjar lukta. När materialet bryts ned frigörs också värme. Vid temperaturer runt 35-45 OC går nedbrytningen som snabbast men beroende på organism pågår en nedbrytning från 2 OC upp till 73 OC. Om komposten fryser avtar aktiviteten hos organismerna och nedbrytningen avstannar.

Vad kan man kompostera?

Du kan kompostera allt som är nedbrytbart, till exempel matrester, äggskal, kaffesump, teblad, krukväxter, blommor, blomjord, blött hushållspapper och kaffefilter.

Elda inte upp ditt trädgårdsavfall utan kompostera även det.

Hur ska en behållare se ut?

Om du komposterar hushållsavfall utomhus är det viktigt att inte skadedjur kan ta sig in. Behållaren får därför inte ha glipor eller hål som är större än sex mm. En isolerad kompostbehållare ska ha en volym på 50 liter per hushållsmedlem. För en roterande behållare räcker det med 20 liter per person. I komposter mindre än 200 liter kan det vara svårt att få balans.

Det finns en rad olika behållare att köpa. Både pris och modeller varierar stort. Köp helst en miljömärkt behållare.

Bra att känna till

Det finns några saker som är bra att känna till. Enklast är om behållaren har två fack, ett fack där man fyller på med nytt avfall och ett där innehållet får ligga och eftermogna och bli färdig kompostjord. Behållaren ska vara lätt att tömma. Komposten ska helst stå vindskyddad på en skuggig plats. Ställ en låda med täckmaterial bredvid. Du behöver också något att röra om i komposten med.

En viktig aspekt är att komposten ska stå på bekvämt avstånd, så att du inte drar dig för att gå ut med slaskhinken. Tänk också på att inte placera den så att grannar störs av eventuell lukt.

Är den svår att sköta?

En kompost sköter sig mest själv, men en del måste du göra. Avfallet ska finfördelas, så att det inte börjar ruttna inifrån, och läggas i tunna lager i komposten. Det översta skiktet ska röras om och täckmaterial strös på. Ungefär en del täckmaterial till tre delar avfall. Täckmaterial kan till exempel vara sågspån, torrt flisat trädgårdsavfall, torra löv, barkmull, torvströ eller hackad halm. Det behövs ungefär 10-15 liter täckmaterial i månaden för ett hushåll. Lägg inte på för enahanda avfall. Ibland måste du röra om djupare ner så att nedbrytarna får luft. De behöver också fukt, därför kan du behöva vattna ibland.

Hur lång tid tar det?

Snabbast nedbrytning får du om du finfördelar avfallet. Ofta tar det sex månader innan det mesta av komposten brutits ner, men sen måste jorden ligga och eftermogna en tid.

Därför är det viktigt att ha ett fack eller en behållare där jorden kan ligga medan du fyller på nytt material i komposten. Nedbrytningen är klar när materialet känns som jord, luktar gott och lätt faller isär. Tänk på att den färdiga kompostjorden är koncentrerad näring och måste spädas ut om du planterar i kruka.

Hur startar jag?

Starta helst din kompost under den varmare delen av året. Lägg grenar eller kvistar i botten och lägg färdig jord, dynga eller liknade på. Sen är det bara att börja slänga i avfallet och eventuellt tillsätta mask.

Om något går snett?

Dålig lukt: Beror oftast på att innehållet är för kompakt eller fuktigt vilket förhindrar syretillförsel. Tillsätt täckmaterial och rör om.

Mycket vätska: Tillsätt torrt täckmaterial som suger upp.

Flugor: Blanda komposten och täck ordentligt med täckmaterial. Sätt på ett flugnät om problemen kvarstår.

Myror: Komposten är för torr. Vattna försiktigt, använd vattenkanna med stril. Täta eventuellt behållaren.

Långsam förmultning: Beror ofta på att det är för torrt. Vattna och täta eventuellt behållaren. Om komposten innehåller för litet näring kan förmultningen också stanna av. Blanda i färska växtdelar eller hushållsavfall.

Mögel: Mögel är svampar som hjälper till med nedbrytningen. Det är inget problem utan en del i komposteringen.