barn som tittar åt sidan och funderar

Olika anledningar att må dåligt

Alla mår dåligt ibland. Du kan känna dig utanför, ha många svåra val att göra, vara med om en olycka eller kanske du har utsatts för ett brott. Här kan du läsa mer om olika problem och diagnoser och vart du som barn, ungdom eller anhörig kan vända dig för att få hjälp och stöd.

Sökord/innehåll

ADHD
Alkohol och droger
Att bli arg och få utbrott
Aspergers syndrom
Autism
Bipolär sjukdom
Depression
Dyslexi
Dödsfall
Ekonomiska problem
Fobier
Funka olika
HBTQ
Kriminalitet och brott
Kris i livet
Ledsen och nedstämd
Mina föräldrar kan inte ta hand om mig
Mobbning
Oro
Problem i skolan
Psykiskt sjuk förälder
Psykoser
Riskbruk och missbruk
Självmordstankar
Skada sig själv
Skilsmässa
Skolka från skolan
Stress
Svårt att koncentrera sig
Svårt att sova
Tourettes syndrom
Tvångssyndrom
Våldtäkt och andra sexuella övergrepp
Ångest
Ätstörningar
Övergrepp och våld
Om du har frågor 

ADHD

ADHD innebär att ha svårt med koncentration och uppmärksamhet och att ofta göra saker utan att tänka efter först. Många störs lätt om det händer mycket omkring en. En del med ADHD är väldigt aktiva, andra känner sig trötta och har svårt att komma igång med saker. 
1177 om ADHD 

Alkohol och droger

Här kan du läsa om olika verksamheter där du kan få hjälp om du vill sluta dricka, sluta med droger, eller om du lever i en familj där någon missbrukar. 

Att bli arg och få utbrott

Att bli arg och få utbrott är vanligt om du mår dåligt, och det kan bero på många olika saker. Om du ofta blir arg och får utbrott kan det skapa problem i familjen, i skolan och/eller med kompisar. Du kan få hjälp av någon i Elevhälsan, till exempel av en psykolog eller kurator, genom att prata med skolsköterskan eller kontakta en ungdomsmottagning. 
Ungdomsmottagningen UMO om att må dåligt 
Elevhälsan 

Aspergers syndrom

Aspergers syndrom är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som påverkar hjärnans sätt att hantera information. Om du har Aspergers syndrom märks det framför allt på samspel och kommunikation med andra. 
1177 om Aspergers syndrom 

Autism

Autism är en funktionsnedsättning som innebär du har ett annorlunda sätt att ta in, bearbeta och tolka information. Det gör att du kan ha svårt att umgås med kamrater. Du har kanske också begränsade intressen och beteenden. 
1177 om autism 

Bipolär sjukdom

Bipolär sjukdom kallas ibland även manodepressiv sjukdom och innebär att du i perioder är antingen manisk eller deprimerad. När du är manisk kan du förlora omdömet och bete dig på ett sätt som skapar problem när det gäller till exempel relationer, arbete och ekonomi. 
1177 om bipolär sjukdom 

Depression

En depression pågår en längre tid och kan påverka mycket i tillvaron. Ett barn eller en tonåring som har en depression kan bli så påverkad att hen till exempel inte orkar gå till skolan. En lättare depression kan gå över med hjälp av stöd från närstående. För en svårare depression behövs behandling. 
1177 om depression 

Dyslexi

Dyslexi innebär att du har svårt att lära dig läsa, stava och förstå skrivna texter. Dyslexi beror på att vissa funktioner i hjärnan som styr språket inte utvecklats som det ska, men det har ingenting med intelligens att göra. Dyslexi är ärftligt och är vanligare hos pojkar än flickor.

Dyslexi kan visa sig på lite olika sätt. Dels kan du ha svårt att skilja på ord och delar av ord när du hör dem. Du kan också ha svårare att läsa än att höra information. Tecken på det kan vara att du kastar om bokstäver och siffror när du läser. Det kan även innebära att du hoppar över prickar över bokstäver eller stor bokstav i början av meningar när du skriver.

Om du har dyslexi är det vanligt att du

  • Läser långsamt och lätt hakar upp dig på orden
  • Läser snabbt och fel
  • Utelämnar ord eller vänder på korta ord
  • Skriver otydligt och kastar om eller utelämnar bokstäver
  • Har svårt att stava rätt

Får du hjälp att träna på att läsa och skriva kan problemen av dyslexin minska. En dator med rättstavningsprogram kan vara ett bra hjälpmedel och en så kallad läslinjal kan göra det lättare att följa texten. Talböcker kan också vara till hjälp. 
1177 om Dyslexi 

Hjälp med dyslexi 

Om du tror att du har dyslexi ska du prata med dina föräldrar, din mentor eller någon av dina lärare på skolan. Elevhälsan kan berätta mer om vilken hjälp du kan få. 
Elevhälsan 

Dödsfall

När en person som betyder mycket dör vänds hela tillvaron upp och ner. Ibland kommer dödsfallet väntat, ibland plötsligt och helt oväntat, oavsett är sorgen lika stor och du kan reagera på många olika sätt.

Det är vanligt att vara ledsen, känna oro, ha svårt att vara ensam, få starka minnen, ha svårt att somna och drömma mardrömmar. Du kan också få ont i kroppen, eller må dåligt som om du vore sjuk. Det är även vanligt att vara arg och göra saker så att du får mycket uppmärksamhet, eller att känna skuld och skam för det som har hänt. En del kan också få svårt att hänga med i skolan och det är inte heller ovanligt att hen vill vara hemma och att inte alls har någon lust att vara med kompisar.

Att sörja hjälper att bearbeta och acceptera det som har hänt. Det gör du genom att låta känslor och tankar komma. Det kommer att ta tid, men så småningom blir smärtan i minnena svagare. 
1177 om sorg 

Hjälp vid dödsfall

Ungdomsmottagningen UMO 
Socialtjänsten 
Elevhälsan 
BRIS 

Ekonomiska problem

Alla kan få problem med ekonomin under längre eller kortare perioder i livet. Saker som kan ge problem med ekonomin kan vara att någon eller bägge dina föräldrar blivit arbetslösa. Det kan leda till att dina föräldrar inte har råd att köpa dig nya gympaskor eller har råd att låta dig följa med på klassresan.

Hjälp vid ekonomiska problem

Har din familj svårt att få pengarna att räcka till varje månad och du vill ha någon att prata med kan du vända dig till:

Ungdomsmottagningen UMO 
Socialtjänstens ekonomistöd
Elevhälsan 

Fobier

De flesta har något de känner en överdriven rädsla för. Det kan vara blod, ormar, spindlar eller hundar. Du kan också ha höjdskräck, vara rädd för att flyga eller vara i trånga utrymmen som hissar. Hos ungefär 10-15 procent av befolkningen blir rädslan så stor att hen utvecklar en fobi. Rädslan kan göra att hen börjar undvika vissa ställen eller situationer. 
1177 om fobier 

Funka olika

Alla fungerar på olika sätt, ändå finns det ofta förväntningar på att du ska kunna gå, se, höra, prata eller tänka på det sättet som anses vara det vanliga. Du kan känna dig annorlunda och bli behandlad annorlunda om du inte funkar på det sättet som förväntas, till exempel om du har en funktionsnedsättning.

En funktionsnedsättning kan vara kroppslig, det vill säga har något med kroppen att göra. Du kan exempelvis vara rullstolsburen eller sakna en arm. Du kan ha en psykisk funktionsnedsättning, som är osynlig men visar sig exempelvis genom att du har svårt att läsa och förstå skyltar eller att du har svårt att koncentrera dig under en lång tid när någon annan pratar. Det är vanligt att ha fler än en funktionsnedsättning och du kan ha både fysiska och psykiska funktionsnedsättningar.

Hjälp och funktionsstöd

Fungerar du olika och vill ha någon att prata med eller få hjälp av finns det ställen att vända sig till.

Socialtjänstens funktionsstöd 

Habiliteringen Alingsås - barn och ungdom 
Om Barn- och ungdomshabilitering

Barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning BUP
Om Barn- och ungdomspsykiatrin BUP

Ungdomsmottagningen UMO 

HBTQ

Har någon behandlat dig illa för att du är homosexuell, bisexuell, queer och/eller transperson? Det kan handla om kränkningar eller övergrepp, både psykiska, fysiska eller sexuella eller om utsatthet och våld från partners, familj, klasskompisar, vänner och andra personer som finns i din omgivning. Om du är utsatt för detta så berätta om din situation för någon. Prata med någon du litar du och förklara hur det ligger det, det kan vara till exempel en familjemedlem, kompis, skolsköterska, kurator eller lärare. Du kan även vända dig till ungdomsmottagningen.

HBTQ är en förkortning för homosexuella, bisexuella, transpersoner och queer. Homosexuell är en person som kan bli kär och/eller attraherad av någon av sitt eget kön. Bisexuell är en per­son som kan bli kär och/eller attraherad av en person oavsett om det är kille eller tjej. Transpersoner är ett samlingsbegrepp för bland annat transsexuella (som vill eller har bytt kön) och transvestiter (som inte vill byta kön). Queer är ett ord som används för att beskriva sig själv om du till exempel inte vill tillhöra ett visst kön eller en viss sexuell läggning. Det kan också vara ett sätt att visa att du tycker att heterosexualitet inte ska vara ett ideal i samhället, eller att tjejer och killar inte måste vara på olika sätt. 
Aldrig okej! - webbsidan för dig som är ung, hbtq och känner dig utsatt
RFSL Ungdom 
UMO om sexuell identitet  
Frizonen Simone 

Hjälp i HBTQ-frågor

Ungdomsmottagningen UMO
Socialtjänsten
Elevhälsan 

Kriminalitet och brott

När du är ung kan det hända att du någon gång gör något som du inte får, som du kan bli straffad för. Det kan handla om att slå någon annan eller sno godis i mataffären.

Är du under 15år och gör ett brott kan du inte straffas, men polisen kan ingripa i alla fall. När du fyller 15 år blir du straffmyndig. Då kan du dömas till exempelvis böter, samhällstjänst och fängelse. Du kan även dömas till ungdomstjänst. Det innebär att du får arbeta utan lön. 
Länk till mer om kriminalitet och brott

Kris i livet

De flesta hamnar en eller flera gånger i livet i en personlig kris. Krisen kan bero på en hemsk eller sorglig händelse, men kan också vara en period i livet då du utvecklas och förändras mycket.

En kris handlar om att något förändras ordentligt i ditt liv. Det kan vara att det händer något som du inte kunnat förbereda dig på, som till exempel en olycka, att någon dör, att föräldrar skiljer sig, att en kompis flyttar, att den du är ihop med gör slut, att du tvingas flytta eller byta skola, att du tvingas flytta till ett nytt land eller att du blir sjuk.

Så kallade utvecklingskriser handlar om att förändras i sin identitet och personlighet genom olika perioder i livet. Tonårstiden kan vara en sådan utvecklingskris.

När du utvecklas från barn till vuxen brukar du förändras mycket som människa. Du kan känna dig både stor och liten på samma gång och kanske vilsen kring vem du är eller vad du vill i livet. Det handlar om att komma på vem du är och vad du vill göra. Även om det är positiva förändringar, behöver du tid att anpassa dig till det nya. Den här tiden innebär också en chans att utvecklas och förändra sådant som inte känts eller varit bra tidigare.

Krisen kan bli mildare om du är lite förberedd när förändringen kommer. Du kan också ha lättare att hantera krisen om du har kunskap om vad som kommer att hända. Till exempel kan det ibland vara lättare om du i god tid får veta att en närstående är svårt sjuk och kommer att dö, än om personen dör plötsligt och oväntat.

Hjälp om du upplever kris i livet

Ungdomsmottagningen UMO
Socialtjänsten 
Elevhälsan 

Ledsen och nedstämd

Att ibland känna sig nedstämd, ledsen, orolig eller att känna hopplöshet är en naturlig del av livet. Oftast går känslorna över efter ett tag. Det finns saker du kan göra själv för att må bättre, och det finns hjälp att få om du behöver. 
1177 om att vara ledsen och nedstämd 

Mina föräldrar kan inte ta hand om mig

När du är ung behöver du trygga och kärleksfulla vuxna som du kan vända dig till med allt från att få hjälp med läxorna till någon att fråga om råd när du mår dåligt. Oftast är det föräldrarna som är dessa trygga och kärleksfulla vuxna. Men ibland räcker inte föräldrarna till. Det kan handla om att det oftast inte finns någon mat hemma, ingen som tröstar när du är ledsen, ingen som säger till att du ska gå och lägga dig eller gå till skolan på morgonen.

Det finns många orsaker till varför en förälder inte klarar av dessa saker, kanske lider föräldern av någon psykisk sjukdom som gör det omöjligt att ta hand om sitt barn på bästa sätt. En annan anledning kan vara att föräldrarna är upptagna och stressade av egna problem att de glömmer bort sitt barns behov. Det är nästan aldrig så en förälder önskar att det ska vara – men ibland blir det så ändå.

Om du har det så här eller tror att någon annan lever så här, ska du berätta det för någon vuxen i din närhet. Det kan vara någon vuxen som du känner förtroende för, till exempel en släkting eller någon kompis förälder. Eller så kan du prata med en lärare, kurator eller någon från socialtjänsten. Du kan också ringa BRIS eller Barnombudsmannen.

Hjälp om dina föräldrar inte räcker till

Socialtjänsten 
Elevhälsan  
BRIS 
Barnombudsmannen  

Mobbning 

När du blir illa behandlad av människor, stora som små, kallas det mobbning. En enstaka taskig grej räknas inte som mobbning. Det är när det händer flera gånger och får den som behandlas illa att må dåligt, som det räknas som mobbning.

Mobbning kan vara viskningar, blickar, skratt, knuffar, slag och elaka ord. Det kan också vara taskiga sms, mejl eller inlägg på Facebook. Mobbning kan också vara att någon blir utfryst bara för att personen inte klär sig som andra tycker att man ska klä sig, eller för att personen ser ut på ett speciellt sätt. Det kan vara att hen inte får vara med, eller att folk sprider rykten.

Vad kan du göra om någon blir mobbad?

Det kan kännas svårt att säga ifrån när du ser att någon mobbas. Den mobbade kanske säger att det är okej med taskiga skämt för att inte verka svag, eller av rädsla för att de som mobbar inte ska bry sig om att man säger ifrån.

Om du märker att någon blir mobbad, kan du visa att du bryr sig. Ibland kan det räcka med att säga hej, eller fråga något vardagligt, för att personen ska känna att någon bryr sig. Du kan sätta sig bredvid någon som sitter ensam i matsalen eller göra sällskap till lektionen ibland.

Hjälp om du eller någon annan mobbas

Anmäl i första hand händelsen till din mentor eller någon av dina lärare eller din rektor. Upplever du att du inte får det stöd och den hjälp du behöver kan du anmäla skolan till Skolinspektionen.

Du kan även vända dig till elevhälsan om du vill ha någon att prata med. I elevhälsan ingår skolsköterska, skolläkare, kurator, psykolog och specialärare/specialpedagog, Det finns elevhälsa på alla skolor

Elevhälsan  
UMO om mobbning  
1177 om mobbning 

Oro

Att känna sig orolig ibland hör till livet, oavsett hur gammal du är. Olika saker oroar olika människor och en del oroar sig mer än andra. Ibland vet du orsaken till att du är orolig men ibland finns oron där utan att du riktigt vet varför. 
1777 om oro 

Problem i skolan

Att gå i skolan tar upp en stor del av livet. Det kan vara en rolig tid och det kan vara en hemsk tid. För de flesta varierar det. Om du tycker att något är jobbigt är det bra att prata med någon. Du ska inte behöva må dåligt i skolan.

Alla situationer är unika och du vet bäst själv hur det känns att vara i din situation. Trivs du inte i skolan, kan det finnas många olika orsaker till det och många lösningar på problemen. Kanske finns det andra som är i en liknande situation och som du kan byta idéer och erfarenheter med. Ibland kan du själv hitta orsaken till att du känner som du gör och komma på egna lösningar. Ibland behöver du andras hjälp, till exempel vänner, föräldrar, skolpersonal eller personal från någon annan barn- eller ungdomsverksamhet.

Hjälp vid problem i skolan

Vänd dig i första hand till din mentor eller någon av dina lärare på skolan för att få stöd och hjälp. Du kan även vända dig till elevhälsan om du vill ha någon att prata med. 
Ungdomsmottagningen UMO 
Elevhälsan 

Psykiskt sjuk förälder

När någon i familjen är psykiskt sjuk påverkar det hela familjen. Det kan vara svårt för dig när dina föräldrar gör saker som du själv och andra uppfattar som konstiga.
Läs mer om att ha en psykiskt sjuk förälder

Psykoser

Om någon får en psykos får personen en förändrad verklighetsuppfattning och vanföreställningar, till exempel kan personen känna sig styrd eller övervakad utan att vara det. Det är också vanligt att personen hör röster som inte finns.
1177 om psykoser 

Riskbruk och missbruk

Om du är beroende berusar du dig så mycket att kroppen vänjer sig vid att vara påverkad, och du får svårt att klara dig utan berusning. Att vara beroende innebär att du inte längre kan styra över ditt drickande eller droganvändande. Risken för att bli beroende är större om du dricker eller drogar ofta eller mycket. Det är det som kallas för riskbruk.
Missbruk
1177 om riskbruk och missbruk 
Socialtjänsten 

Självmordstankar

Vem som helst kan hamna i situationer när tankar på att ge upp infinner sig och då kan döden kännas som en möjlig utväg. Det kan exempelvis handla om att inte leva upp till egna eller andras förväntningar eller att du drabbas av något svårt som känns omöjligt att ta sig igenom. 
1177 om självmordstankar 

Skada sig själv 

Att vara självdestruktiv, att göra sig själv illa, kan vara ett av många sätt att försöka hantera smärtsamma känslor. Den kroppsliga smärtan kan ibland vara lättare att hantera. Ibland är skadandet ett sätt att lugna eller straffa sig själv. Det kan också vara ett sätt att visa andra att något är fel och att du behöver hjälp. 
1177 om att skada sig själv 

Skilsmässa 

Många har föräldrar som har skilt sig eller som ska skilja sig. Meningen med en skilsmässa är att en situation som inte har varit bra ska bli bättre. Ofta blir det bra, även om det kan ta tid.

Hur det känns när ens föräldrar skiljer sig är olika. Du kan känna oro, ilska, lättnad och sorg - kanske samtidigt. Ibland kan du känna skuld över att föräldrarna skiljer sig och tänka att det är ditt eget fel för att du har varit jobbig eller så. Det är aldrig sant. Det är aldrig barnens fel att föräldrarna skiljer sig och det är alltid föräldrarnas uppgift att ordna sina egna och barnens liv.

Om föräldrarna bråkar mycket under skilsmässan kan det kännas jobbigt, men det blir förhoppningsvis bättre med tiden. Om föräldrarna skiljer sig utan att du har sett att de bråkat och varit osams, kan det ibland kännas svårt att förstå varför de ändå måste skilja sig. Oavsett om det är bråkigt eller inte, kan det vara svårt att acceptera att ens föräldrar inte längre ska bo ihop. Att du kanske måste flytta, byta skola eller att behöva bestämma med vem du ska bo och när. Det är lätt att känna sig ensam med sina problem när föräldrarna är upptagna med sina egna och då är det bra att prata med någon om hur du har det.

Alla vuxna som jobbar med barn och unga är skyldiga att hjälpa den som inte har det bra. Om du själv eller någon annan inte har det bra är det därför bra att prata med någon vuxen. 
UMO - om att ha skilda föräldrar 
UMO - När mina föräldrar skiljde sig 

Hjälp vid skilsmässa

Elevhälsan   
Ungdomsmottagningen UMO  
BRIS 
Socialtjänsten Samtal och lek SoL

Skolka från skolan 

Skolk kan bero på allt från att vara trött på morgonen, svårt att hänga med på lektionerna, vara mobbad, tycka att skolan är tråkig till att oroa sig för en förälder som har problem. Att vara borta mycket från skolan är en signal på att allt inte står rätt till. Om du skolkar mycket kan det påverka dina betyg och det gör att det blir svårare att studera vidare på högskola eller universitet i framtiden.

Brukar du skolka från skolan och vill ha hjälp kan du prata med elevhälsan. I elevhälsan ingår skolsköterska, skolläkare, kurator, psykolog och speciallärare/specialpedagog, Det finns elevhälsa på alla skolor. 
UMO om tips för att trivas i skolan 

Hjälp om du skolkar

Elevhälsan 

Stress 

Stress är en naturlig reaktion i kroppen, som är bra när du behöver göra något snabbt eller har bråttom. Men om kroppen inte hinner återhämta sig efter att ha stressat eller om du är stressad fast du inte har bråttom, kan stressen bli ett problem.

Stress är den känsla som uppstår när du känner att du har för mycket att göra och för lite tid att göra det på, eller när du har för höga krav och förväntningar på dig. Som att du inte får tiden att räcka till för allt som ska göras i skolan, samtidigt som du till exempel ska hinna träna, träffa kompisar, vara med familjen och hinna med olika fritidsaktiviteter.

Det finns flera olika saker som kan tyda på att du är stressad på ett sätt som inte är bra för dig. Till exempel att du:

  • Sover dåligt på nätterna
  • Känner dig trött fast du har sovit
  • Ofta får ont i huvudet eller magen
  • Spänner dig och får ont i nacken eller axlarna
  • Får hjärtklappning
  • Känner dig nedstämd eller får ångest
  • Känner dig likgiltig eller ointresserad av det som händer omkring dig
  • Lätt blir irriterad och arg över småsaker
  • Har svårare att koncentrera dig och glömmer bort saker
  • Känner dig rastlös och har svårt att koppla av

Att ha varit med om stora påfrestningar som krig och flykt från sitt hemland eller dödsfall i familjen kan också leda till stark stress. Om du ofta känner dig stressad och mår dåligt av det finns hjälp att få. Du kan börja med att berätta att du är stressad för en kompis, någon i familjen eller en lärare. 
UMO - om stress 
1177 om stress 
Snorkel - webbsidan där du kan läsa om nedstämdhet, oro, ångest och stress 

Hjälp vid stress

Elevhälsan   
Ungdomsmottagningen UMO  

Svårt att koncentrera sig

För en del barn innebär koncentrationssvårigheterna att ha svårt att fokusera på rätt sak, lätt att bli distraherad eller att ha svårt att behålla fokus på mindre stimulerande uppgifter. Orsaken kan till exempel vara sociala problem i hemmet, oro för till en närstående, sjukdom eller en funktionsnedsättning som till exempel ADHD. 
1177 om att ha svårt att koncentrera sig 

Svårt att sova

Har du svårt att sova är det viktigt att tänka igenom dina levnads- och sovvanor och fråga dig själv om du behöver ändra på något. Har sömnbesvären varat länge kan du behöva hjälp att komma till rätta med problemen. 
1177 om att ha svårt att sova 

Tourettes syndrom

Tourettes syndrom hos barn innebär att barnet har tics. Det vill säga barnet gör ofrivilliga, plötsliga och återkommande rörelser och ger ifrån sig ljud. De flesta barn med Tourettes syndrom har också svårt att koncentrera sig, är överaktiva, har svårt att kontrollera sina impulser eller tvångsrelaterade symptom. 
1177 om Tourettes syndrom 

Tvångssyndrom

Med tvång menas att du känner en stark impuls att tänka på ett visst sätt eller utföra vissa handlingar, och att det ger ångest att avstå när impulsen väl kommer. Tvångshandlingar kan till exempel vara att tvätta händerna väldigt ofta. 
1177 om tvångssyndrom 

Våldtäkt och andra sexuella övergrepp

Sexuella övergrepp är namnet på olika handlingar där någon eller några kränker en annan person på ett sexuellt sätt. Alla sexuella handlingar som görs mot någon, inför någon eller som en person får någon annan att göra mot sin vilja, är sexuella övergrepp.

Du har rätt att bestämma över din egen kropp och din egen sexualitet. Det står i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och i Barnkonventionen.

Om du är under 15 år har ingen äldre tonåring eller vuxen rätt att göra något sexuellt med eller mot dig, även om du själv vill eller tar initiativ. Det är brottsligt. Ett barn har inte heller rätt att ta på ett annat barn mot barnets vilja.

Exempel på sexuella övergrepp:

  • Att någon tar på din kropp med händerna, munnen eller könet på ett obehagligt sätt eller så att du blir rädd.
  • Att någon pratar med dig eller tittar på dig på ett sexuellt sätt som upplevs som obehagligt.
  • Att tvingas ha sex fast du inte vill, till exempel tvingas ha samlag med någon eller tvingas stimulera någon sexuellt.
  • Att tvingas se på när någon gör något sexuellt, till exempel visar sitt kön eller onanerar.
  • Att någon gör något sexuellt mot dig när du inte kan uttrycka din vilja eller skydda dig. Till exempel för att du sover eller är full, drogpåverkad, sjuk eller har någon funktionsnedsättning.
  • Att någon utnyttjar sitt överläge och får dig att känna att du måste ställa upp på sex.
  • Att bli fotad eller filmad med eller utan kläder i ett sexuellt syfte, om det är mot din vilja eller om du är under 15 år.
  • Att någon försöker köpa eller byta till sig sex med hjälp av till exempel pengar, alkohol, presenter eller tjänster.
  • Sexuella övergrepp kan ske på många sätt och på olika ställen. Det kan vara både när man träffas i verklighet eller online via till exempel chatt eller webbkamera.

UMO om sexuella övergrepp 
UMO om någon man känner blivit utsatt för sexuella övergrepp 

Hjälp vid sexuella övergrepp

Socialtjänsten
Stöd för dig som är utsatt för övergrepp och våld 

Ångest

Ångest är starka känslor av oro och rädsla. För många är ångesten knuten till något obehagligt som har hänt tidigare eller till något du tror skulle kunna hända framöver och som väcker oro. Men du kan också få intensiv ångest utan att du riktigt förstår varför du mår så dåligt. 
1177 om ångest 

Ätstörningar

Det finns många som tänker mycket på mat och på sin kropp. Det är vanligt att vilja ha kontroll över matintag och att vara rädd för att gå upp i vikt. Om tankarna på mat och vikt tar så stor del av uppmärksamheten att du ibland eller ofta har svårt att klara av ditt vanliga liv så kan du ha en ätstörning.

1177 om ätstörningar 
1177 om anorexi 
1177 om bulimi 

Övergrepp och våld

Som barn har du rätt att bli väl omhändertagen och bemött med kärlek och respekt. Som barn är du beroende av att de vuxna i din närhet skyddar och tar hand om dig på ett sätt som gör att du kan utvecklas på ett bra sätt. Det kan gälla allt ifrån känslomässigt stöd till att du får mat och rena kläder. Sedan 1979 är det förbjudet i Sverige för vuxna, även föräldrar, att slå barn. Ändå händer det att föräldrar eller andra vuxna skadar barn. 
Om övergrepp och våld  
1177 om övergrepp och våld 

Hjälp vid övergrepp och våld

Socialtjänsten 
Stöd för dig som är utsatt för övergrepp och våld 

Om du har frågor

Vill du prata med någon om vart du ska vända dig för att få hjälp?
Kontakta Socialtjänsten 

Vill du veta mer om hälsa, sjukdomar och sjukvård?
www.1177.se