Alingsås biblioteks historia
Nedslag i bibliotekets historia i korthet
1906 Läsestuga (Järnvägs- och kanalbyggare Claes Adelsköld donerade 20.000 kr till staden som användes som grundplåt till ett enkelt bibliotek
1912 Bibliotek med bokutlåning ( Adelsköldska folkbiblioteket). Bestånd: 500 böcker. Låg i beckslagare I.G Carléns hus i hörnet av Nygatan och N. Strömgatan
1929 Biblioteket fick telefon
1935 En straffavgift fastställdes på 2 öre/dag och bok för försumliga låntagare.
1939 Flyttade biblioteket till Lilla torget 3
1949 Ändrade biblioteket namn från Adelsköldska folkbiblioteket till Alingsås Stadsbibliotek
1950 Lämnade Anna Norlander bibliotekariesysslan och efterträddes av Irene Hallgren, bibliotekarie
1962 Flyttade biblioteket till Kungsgatan - Solgatan
1967 Inflyttning i nuvarande lokaler
1968 Bengt Olov Albrektson tillträdde som bibliotekschef
1984 - 85 Tillbyggnad ( + 600 kvadratmeter)
1993 Bibliotekskatalogen datoriseras
2003 Om/tillbyggnad till Kulturhus, invigning januari 2004. Arkitekt: Kenneth Abelson, Avista, Göteborg
2006 Yta: 1900 kvadratmeter
Besök 285 000
Utlån: 355 000
Antal volymer 150 000
Antal anställda: 22
Antal årsarbetare 17
Julklappen
Julafton 1905 anlände ett brev till stadsfullmäkltige i Alingsås. Brevskrivaren var major Claes Adelsköld.Här följer ett utdrag ur brevet.
............
”Född i närheten af Alingsås stad, där jag sedemera fick tillbringa min barndoms och ungdoms år, och inhämta den första skolbildningen, har jag alltid haft denna min hembygd i käraste minne, och den tanken har ofta föresväfvat mig, att söka åvägabringa något, som för den täcka staden och det raskt framåtgående samhället, kunde vara till gagn.
Efter närmare övervägande har jag trott mig finna, att denna tanke bäst torde kunna realiseras genom anordnandet af ett bibliotek med läsrum, uti hvilket från arbetet lediga kunde tillbringa tiden med själsbildandet och upplyftande studier af litteraturens bästa alster.
Böcker äro som hvar och vet, barnens glädje; de äro ungdomes moraliska utbildare; en vederkvickelse efter arbetet för de äldre; enslighetens sällskap; trostens i sorgens och vedermödans stunder; visdomens källor för alla som veta att rätt draga nytta däraf, och de kunna sägas vara ålderdomens lifselixir.”
… Ett förslag till stadgar ges och därefter fortsätter skrivelsen:
”Om herrar stadsfullmäktige behaga godkänna denna plan och mitt anbud, torde benäget meddelande därom få emotses. Slutligen får jag anhålla, att donatorns namn och donatorns belopp under alla förhållande ej får publiceras, åtminstone före hans frånfälle. Därefter må biblioteket – om man så vill bära hans namn.”
............
Villkoren accepterades och tre läsrum öppnades på Norra Ringgatan 38. Där fanns tidningar och ett femtiotal böcker. Materialet var ej för hemlån.
1912 erbjöd sig Anna Norlander att hjälpa till med skötseln av det Adelsköldska folkbiblioteket. Detta kom hon att göra i 37 år.
Berättelserna är många om denna originella och viljestarka person. Det gällde att fröken Norlander ansåg att boken var passande för den som ville låna.
Fröken Norlander hade många strängar på sin lyra, på biblioteket finns en vacker stol som som hon själv ritat och tillverkat. Den används fortfarande ibland vid högtidliga tillfällen.
Anna Norlander skrev själv om tillblivandet av Alingsås bibliotek i följande artikel:
HURU ALINGSÅS FICK SIN BIBLIOTEKSFRÅGA LÖST.
Av fröken Anna Norlander.
Det var på hösten 1905 som en, vad det sedermera visade sig, lyckligt
resultatgivande brevväxling ägde rum mellan den för sin mångfrestande natur kände major Claes Adolf Adelsköld och stadsfiskalen i Alingsås Gustaf Nilsson.
Claes Adelsköld var född i Alingsås, han tillbragte där sin ungdomstid samt
var under en följd av år bosatt å familjeegendomen Nolhaga invid staden. I medio
på 1880-talet såldes dock Nolhaga, och Adelsköld flyttade till huvudstaden. Sin hembygd behöll han emellertid i käraste minne, och ovannämnda brev till
stadsfiskal Nilsson röra sig huvudsakligast från Adelskölds sida om, huru denne på bästa sätt skall kunna åvägabringa något för staden gagnligt, som dock ej vore det allmännas skyldighet att direkt tillgodose. Efter ett par månaders förlopp har bemälda brevväxling — sedan stadsfiskal N. rådfrågat sig med föreläsningsföreningens dåvarande ordf. rådman Alb. Michelsen — resulterat däri att givaren göres uppmärksam på, att ett eftersträvansvärt önskemål för Alingsås vore, om medel ställdes till förfogande i och för upprättande därstädes av ett »bibliotek
med läsrum».
Och förslaget gillades.
Adelsköldska folkbiblioteket i Alingsås.
Den 29 dec. 1905 ha Alingsås stadsfullmäktige nöjet mottaga en donation å
20,000 kr., varav räntan årligen skall disponeras till bibliotekets fromma, samt kr.
1,000 för inköp av inventarier.
Under april månad 1906 öppnades biblioteket i förhyrd lägenhet å tre rum.
Diverse tidningar och tidskrifter ställdes härvid till allmänhetens förfogande, och
Alingsås föreläsningsförenings bokbestånd, uppgående till ungefär ett par hundra band, blev tillgängligt för läsning å stället. För att i möjligaste mån öka bokbeståndet överlämnas 1907 av stadens sparbank för ändamålet 300 kr.; eljest fick man »rätta mun efter matsäcken» och bestrida alla utgifter med räntan å de tjugo tusen kronorna.
Det gällde krypa till man kunde gå — år 1911 lämna stadsfullmäktige sitt
första anslag och bevilja 100 kr. Da statsanslag, i form av inbundna böcker,
år 1913 för första gången, blir tillgängligt, igångsattes ordnad hemlåning (efter samma principer, som tillämpas vid Göteborgs folkbibliotek), och stadens fäder höja sitt årsanslag till 200 kr. Vidare ställde sparbanken för en årshyra av 300 kr. en centralt belägen lokal till disposition.
Bokutlåningen omfattades, redan under sin första tid, med stort intresse av
allmänheten, och bokinköpen underlättades väsentligt därigenom, att Alingsås sparbank under årens lopp ställde en summa av sammanlagt 3,050 kr. till förfogande.
T. o. m. år 1919 voro dock de medel, som inflöto från stadskassan, relativt
blygsamma, och en något tillspetsad ekonomi räddas ett par gånger genom
privata gåvor å de behövliga beloppen, 250 och 300 kr.
År 1920 kom dock biblioteket in i ett ljusare ekonomiskt skede därigenom,
att anslagen från stadskassan höjdes till ung. 1,500 kr., och på förslag av
drätselkammaren (vars ordförande — rådman Alb. Michelsen — jämväl är ledande inom biblioteksstyrelsen) iordningsställde stadsfullmäktige lokal för ändamålet i stadens äldsta byggnad, det historiska Alströmerska magasinet. — Den fastighet, vari biblioteket sedan 1913 av sparbanken fått jämförelsevis billigt husrum, hade under årens lopp blivit såld och hyran betänkligt driven i höjden. Allting här i världen är ju relativt.
Det är alltså under bostadsbristens mörkaste skede som Alingsås genom
lyckligt gjort inköp av Alströmerska magasinet, vilket förut varit i enskild ägo, på det nöjaktigaste vis löser sitt kommunala biblioteks lokalfråga. Och att ha säkert tak över huvudet är mycket värt i våra dagar.
Bibliotekets bokbestånd är nu uppe i bortåt 2,500 band, och under innevarande år ha närmare ett tusental av stadens invånare anlitat bokutlämningen, som pågår måndagar och lördagar. Allmänhetens läslust, från början stor, har utan att slappna städse visat stegring.
Och med förvissning om biblioteks stora kulturella betydelse komma säkerligen stadsfullmäktige att i förhållande till stadens ekonomiska bärkraft även under framtiden verksamt stödja institutionen.
Fröken Anna Norlander producerade regelbundet häftet "Meddelande från Adelsköldska folkbiblioteket Alingsås". Här förtecknades nyförvärven som gjorts under perioden. I vissa av dem skrev hon även sina egna personliga reflektioner till allmänheten i Alingsås. Här följer ett utdrag ur:
Meddelande från Adelsköldska folkbiblioteket Alingsås 1932:
Vart Adelsköldska folkbiblioteket syftar.
I snart 20 år har bokutlåningen vid Adelsköldska Folkbiblioteket fortgått, och bokbeståndet har under tiden utvidgats från att omfatta ungefär 500 bokband till närmare 10 000, samtidigt med att numerären av den allmänhet, som där sökt boklån, högst väsentligt stegrats.
Läsrummen med referensbibliotek, tidningar och tidskrifter ha för mången blivit en gärna uppsökt och lugn tillflyktsort, vilken bjuder såväl upplysningar i skilda ämnes som vila och förströelse. Ett plus, när det gäller bibliotek, är lokalernas hemtrevnad; det renoverade "Alströmska magasinet" står i detta fall idealet nära.
Vad bokutlåningen beträffar, intar givetvis skönlitteraturen i främsta rummet; vad som sökes är måhända förströelse för stunden, men lika ofta begäres en bok som i konstnärlig form behandlar exempelvis något socialt missförhållande eller skilda psykologiska problem. Man finner det mera lättfattligt att på den vägen vidga sitt vetande än genom att taga del av en vetenskaplig framställning av samma ämne. Och båda vägarne äro ju framkomliga.
Så finnes det många som våga sig utanför skönlitteraturens råmärken. Här är mängder av böcker att välja på: reseskildringar, historia, naturvetskap, filosofi, konst o.s.v. De rycka läsaren med, man får se en sak i klarare belysning, blicken vidgas, omdömet skärpes, och man blir känslig för skillnaden mellan det värdefulla och dettas motsats. Svårligen glider man åter tillbaka. Vad därför ett bibliotek ytterst syftar till i vår nivellerande tid med dess få original är att söka fram flera självständigt tänkande människor, ty meningen är att man skall läsa ej endast med beundran, utan också med kritik. Då öppna sig nya världar: boken har lärt oss att bättre förstå livet, våra medmänniskor och kanske det viktigaste - oss själva.
Ju mer man läser, dess större bli ens förutsättningar att få något värdefullt ur tillvaron, och man förstår då att göra det bästa möjliga av denna, detta såväl under medgångens som motgångens svåra dagar. Må den enskilde därför åt sig utvälja sådana böcker, som hålla själen spänstig och göra hågen ljus och glad. Må bandet mellan allmänheten och Alingsås bibliotek knytas allt starkare, och må detta bli i tillfälle att ytterligare fylla de fördjupade krav som nutiden ställer på ett folkbibliotek.
Alingsås i januari 1932
A.N
förest.
--------------------------------------------------------------------------------
Ur Hylander, Carl: Alingsås från Hedenhös till Lea-Karl: Glimtar ur Alingsåstraktens drygt tioåriga historia, Biblioteksbladet / Sjunde årgången. 1922 samt Meddelande från Adelsköldska folkbiblioteket Alingsås 1:sta årg. 1932
